{"id":1005,"date":"2026-02-13T08:35:20","date_gmt":"2026-02-13T08:35:20","guid":{"rendered":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/?p=1005"},"modified":"2026-02-13T08:35:20","modified_gmt":"2026-02-13T08:35:20","slug":"la-franc-maconnerie-suedoise-au-xviiie-siecle-et-le-cercle-de-johan-kuhlman","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/la-franc-maconnerie-suedoise-au-xviiie-siecle-et-le-cercle-de-johan-kuhlman\/","title":{"rendered":"Svenskt frimureri p\u00e5 1700-talet och Johan Kuhlmans krets."},"content":{"rendered":"
En stor del av f\u00f6ljande text \u00e4r h\u00e4mtad fr\u00e5n en studie om frimureriet utf\u00f6rd av Andreas \u00d6nnerfors med titeln \"Mystiskt br\u00f6draskap \u2013 m\u00e4ktigt n\u00e4tverk. Studier i det svenska frimureriets historia\", utgiven av Lunds universitet \u00e5r 2006. Fr\u00e5n denna publikation kopplade jag till min forskning om vad jag kallade \"Johans krets\" (1) f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 det inflytande som frimureriet kan ha haft p\u00e5 denna v\u00e4nkrets sammans\u00e4ttning.<\/p>\n\n\n
\nF\u00f6rsta registreringen i Svenska Frimurarordens allm\u00e4nna register.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n
P\u00e5 1700-talet var det svenska frimureriet mycket mer \u00e4n ett hemligt s\u00e4llskap. Det representerade ett elitn\u00e4tverk med ett ambiti\u00f6st moraliskt projekt, med 4 300 medlemmar mellan 1731 och 1800, vilket gjorde det till \u00e5rhundradets viktigaste organisation i Sverige. Den akademiska studien \"Mystiskt br\u00f6draskap \u2013 m\u00e4ktigt n\u00e4tverk\", publicerad av Lunds universitet 2006, erbjuder fascinerande inblickar i denna grundl\u00e4ggande period. Den avsl\u00f6jar att frimurarnas \"hemligheter\" inte handlade om en dold esoterisk l\u00e4ra, utan snarare om initiationsritualer, l\u00f6senord och tecken p\u00e5 igenk\u00e4nning som strukturerade br\u00f6draskapet.<\/p>\n\n\n\n
Frimureriet presenterar sig som ett projekt som syftar till att fr\u00e4mja moraliska och filantropiska v\u00e4rden, skapa ett broderskap som \u00f6verskrider sociala klasser och etablera ett kosmopolitiskt n\u00e4tverk d\u00e4r \"alla nationer kan dela sund kunskap.\" Symbolen f\u00f6r f\u00e5gel Fenix \u200b\u200bsom reser sig ur askan, \u00e5tf\u00f6ljd av mottot \"L\u00e5t f\u00f6rtryckt dygd resa sig igen\", illustrerar perfekt denna str\u00e4van efter moralisk upph\u00f6jelse.<\/p>\n\n\n\n
Svenska frimurare begr\u00e4nsade sig inte till filosofisk diskurs. De tog anm\u00e4rkningsv\u00e4rda sociala initiativ, f\u00f6reg\u00e5ngare till v\u00e4lf\u00e4rdsstaten. \u00c5r 1753 grundade de Frimurare Barnhuset i Stockholm. De etablerade ocks\u00e5 sjukhus och genomf\u00f6rde smittkoppsvaccinationsprogram, vilket visade sitt konkreta engagemang f\u00f6r samh\u00e4llets v\u00e4lbefinnande. Det svenska frimureriets historia b\u00f6rjar egentligen 1752, d\u00e5 Knut Posse grundade St. John Help of Christians Loge i Stockholm, som skulle bli moderlogen f\u00f6r alla andra svenska loger. Kung Adolf Fredrik uts\u00e5gs sedan till beskyddare av frimureriet i Sverige. Perioden mellan 1753 och 1763 pr\u00e4glades av en spektakul\u00e4r expansion, med minst fjorton loger grundade i det svenska kungariket, som v\u00e4lkomnade i genomsnitt etthundra fjorton nya medlemmar per \u00e5r. \u00c5r 1756 grundade Carl Friedrich Eckleff L\u2019Innocente Loge i Stockholm, den f\u00f6rsta svenska logen som ut\u00f6vade de h\u00f6gre graderna som kallas \"skotsk\". Tre \u00e5r senare, 1759, markerade skapandet av L\u2019Innocente Chapter Loge b\u00f6rjan p\u00e5 riddarmotiv inom svenskt frimureri. \u00c5r 1760 etablerades den svenska territoriella storlogen (Stora Landt-Logen) som paraplyorganisation. \u00c5r 1761 spred sig frimureriet till svenska Pommern med tre loger i Greifswald och Stralsund.<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4nken till Tempelriddarna<\/h4>\n\n\n\n
Un discours d\u2019Andr\u00e9 Michel Ramsay, diffus\u00e9 en France \u00e0 partir de 1737, \u00e9tablit une connexion l\u00e9gendaire entre la franc-ma\u00e7onnerie et les ordres chevaleresques m\u00e9di\u00e9vaux, notamment les Templiers et les crois\u00e9s. Cette id\u00e9e conna\u00eet un succ\u00e8s consid\u00e9rable en Su\u00e8de, o\u00f9 elle nourrit le d\u00e9veloppement d\u2019un syst\u00e8me de grades \u00e9labor\u00e9 int\u00e9grant des motifs chevaleresques. L\u2019initiation constitue le c\u0153ur de l\u2019activit\u00e9 ma\u00e7onnique. C\u2019est \u00e0 travers ces rituels que les symboles et valeurs fondamentales, ce que les francs-ma\u00e7ons appellent l\u2019Art Royal, sont transmis aux \u00ab\u00a0r\u00e9cipiendaires\u00a0\u00bb, terme utilis\u00e9 dans la franc-ma\u00e7onnerie su\u00e9doise pour d\u00e9signer les initi\u00e9s. Contrairement aux craintes populaires, les r\u00e9v\u00e9lations successives des rituels d\u00e8s les ann\u00e9es 1730 d\u00e9montrent que ces c\u00e9r\u00e9monies visent la transmission de valeurs morales, non d\u2019une doctrine secr\u00e8te subversive. Le t\u00e9moignage de Jakob Wallenius (1761-1818) sur son initiation en 1787 \u00e0 Greifswald reste exceptionnel. Il d\u00e9clare : \u00ab\u00a0\u00c4ven jag hade f\u00f6rutfattade meningar mot denna ur\u00e5ldriga, \u00e4rev\u00f6rdiga Frimurare Orden. Men jag slutade upp med dem och som bel\u00f6ning har jag sk\u00e5dat det stora \u00f6verraskande ljuset.\u00a0\u00bb (M\u00eame moi j\u2019avais des pr\u00e9jug\u00e9s contre cet ancien et v\u00e9n\u00e9rable Ordre des Francs-Ma\u00e7ons. Mais j\u2019y ai renonc\u00e9 et en r\u00e9compense, j\u2019ai contempl\u00e9 la grande lumi\u00e8re surprenante.)<\/p>\n\n\n\n
Ett m\u00e5ngsidigt elitn\u00e4tverk<\/h4>\n\n\n\n
Frimureriet sammanf\u00f6r individer fr\u00e5n alla samh\u00e4llsskikt: h\u00f6gt uppsatta tj\u00e4nstem\u00e4n och ledam\u00f6ter av riksr\u00e5det, industrialister och k\u00f6pm\u00e4n fr\u00e5n Ostindiska kompaniet, l\u00e4kare och universitetsprofessorer, milit\u00e4r personal och officerare, konstn\u00e4rer och musiker, hantverkare och handelsm\u00e4n. Denna exceptionella sociala m\u00e5ngfald g\u00f6r frimureriet till en unik plats f\u00f6r interaktion och utbyte i ett samh\u00e4lle som fortfarande till stor del \u00e4r strukturerat av traditionella ordnar.<\/p>\n\n\n\n
Johan Kuhlman: Portr\u00e4tt av en frimurare fr\u00e5n upplysningstiden.<\/h4>\n\n\n\n
Johan Kuhlman f\u00f6rkroppsligar perfekt den svenska upplysningstidens anda. F\u00f6dd 1738 och d\u00f6d 1806, \u00e4gnade han sitt liv \u00e5t handel och Stockholms intellektuella n\u00e4tverk. Som en framg\u00e5ngsrik k\u00f6pman omgav han sig med en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd krets som f\u00f6rkroppsligade upplysningstidens ideal. I Svenska Frimurarordens Generalmatrike f\u00f6rekommer Johan Kuhlman under provinsialnummer 2144 med omn\u00e4mnandet \"Kuhlman, Johan 2144 Handlande\".<\/p>\n\n\n\n
Bland de m\u00e5nga medlemmarna i Johan Kuhlmans krets var flera \u00e4ven frimurare, vilket framg\u00e5r av den allm\u00e4nna \u00e4ktenskapet f\u00f6r Svenska Frimurarorden. Dessa m\u00e4n f\u00f6rkroppsligar sammanfl\u00f6det mellan frimurarideal och konkret handling inom olika omr\u00e5den i det svenska samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n
Carl Christoffer Gj\u00f6rwell (1731\u20131811) \u00e4r bland de mest framst\u00e5ende. I Generalmatrikeln f\u00f6rekommer han som nummer 371 med beteckningen \u201dGj\u00f6rvell, Carl Christoffer 371 Kgl. Biblotikare [SED]* 1757.\u201d Som kunglig bibliotekarie invigdes han 1757 i S:t Edvard-logen, betecknad med f\u00f6rkortningen [SED]. Asterisken efter denna beteckning indikerar att han f\u00f6rflyttades till S:t Johannes hj\u00e4lpf\u00f6rening n\u00e4r S:t Edvard st\u00e4ngde 1781. Ut\u00f6ver sina officiella uppgifter var Gj\u00f6rwell \u00e4ven journalist och f\u00f6rl\u00e4ggare, och han spelade en viktig roll i att sprida upplysningstidens id\u00e9er. Hans medlemskap i Kuhlmans krets vittnar om de n\u00e4ra banden mellan handelsv\u00e4rlden, representerad av Kuhlman, och den vetenskapliga och officiella kulturen. <\/p>\n\n\n\n
Familjen Sehlberg illustrerar ocks\u00e5 kopplingarna mellan sj\u00f6fart och frimureriet. Johan Kuhlman gifte sig med Margaretha Catherine Sehlberg (1759-1841), dotter till Nils Jacob Sehlberg (1721-1800), skeppskapten och senare handelsman fr\u00e5n G\u00e4vle som grundade f\u00f6retaget \"Sehlberg & Son\". Denna familjef\u00f6rening \u00e5tf\u00f6ljdes av frimurarband. Carl Jacob Sehlberg f\u00f6rekommer i Generalmatrike under nummer 3678 med uppteckningen \"Sehlberg, Carl Jacob 3678 Grosshandlare i Gefle [STE] 1796\". Som grosshandlare (Grosshandlare) i G\u00e4vle invigdes han 1796 i Sankt Erikslogen i Stockholm, betecknad med f\u00f6rkortningen [STE]. Carl Jacob Sehlbergs n\u00e4rvaro i frimurarb\u00f6cker antyder en frimurartradition inom familjen Sehlberg, vilket f\u00f6rst\u00e4rker kopplingarna mellan aff\u00e4rsn\u00e4tverk och frimurarbr\u00f6draskapet.<\/p>\n\n\n
En annan framst\u00e5ende figur i Johans krets, som jag kunde rekonstruera, \u00e4r Lars G\u00f6ransson Silfverstolpe (1768-1814), \u00f6verstel\u00f6jtnant vid Svea Livardets regemente. Son till en h\u00f6gt uppsatt tj\u00e4nsteman f\u00f6rkroppsligade Lars G\u00f6ransson Silfverstolpe den svenska administrationens \u00f6vre skikt i mitten av 1700-talet, en period d\u00e5 Sverige experimenterade med en konstitutionell monarki d\u00e4r kungamakten minskade till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r parlamentariska och administrativa institutioner. Familjen Silfverstolpe var en aristokratisk familj djupt rotad i den svenska administrationen. Frimurarb\u00f6cker avsl\u00f6jar flera medlemmar som innehade strategiska positioner: kommission\u00e4rer i banken, tj\u00e4nstem\u00e4n vid adelshuset, kavalleriofficerare och l\u00f6jtnanter i den kungliga gardet.<\/p>\n\n\n\n
Kuhlmans krets inkluderade \u00e4ven k\u00f6pm\u00e4n med anknytning till Ostindiska kompaniet. Generalmatrikeln listar \"Lindahl, Olof 3005 Supercargoman, \u2013 Direkt\u00f6r f\u00f6r Ostindiska kompaniet [S3S] 1787\". Olof Lindahl, med provinsnumret 3005, tj\u00e4nstgjorde som supercargoman och senare som direkt\u00f6r vid Ostindiska kompaniet. Han invigdes 1787 i den loge som [S3S] utsett. \u00c4ven om Kuhlmans krets n\u00e4mner Johan Niclas Lindhal och Peter Lindhal, b\u00e5da k\u00f6pm\u00e4n, \u00e4r det m\u00f6jligt att Olof Lindahl tillh\u00f6rde samma k\u00f6pmannafamilj, vilket visar p\u00e5 kopplingarna mellan internationell handel och frimureriet.<\/p>\n\n\n\n
Frimureriet och politiken<\/h4>\n\n\n\n
I motsats till de konspirationsteorier som d\u00f6k upp redan p\u00e5 1700-talet visar denna studie att det svenska frimureriet inte utgjorde ett organiserat politiskt hot. D\u00e4remot spelade det en betydande roll i bildandet av elitn\u00e4tverk. Under Frihetstiden (1718-1772), s\u00e4rskilt mellan 1755 och 1765, fanns en stark frimurarnas n\u00e4rvaro bland \"Hattarna\", det dominerande partiet. Minst sjuttio av partiets ledare var medlemmar. Paradoxalt nog k\u00e4mpade vissa frimurare sj\u00e4lva mot vad de ans\u00e5g vara \u00f6vergrepp inom br\u00f6draskapet. Nils von Rosenstein, sj\u00e4lv frimurare med provinsialnummer 2066, k\u00e4mpade mot \"mysticism och fanatism\" i tidningen Stockholms Posten, tillsammans med Johan Henric Kellgren. Denna inst\u00e4llning \u00e5terspeglar m\u00e5ngfalden av \u00e5sikter inom det svenska frimureriet sj\u00e4lvt och dess icke-monolitiska natur.<\/p>\n\n\n\n
Slutsats: Ett best\u00e5ende arv<\/h4>\n\n\n\n
1700-talets svenska frimureri kan inte reduceras till ett hemligt s\u00e4llskap med mystiska ritualer. Det representerar en l\u00e5ngtg\u00e5ende social r\u00f6relse som bidrog till bildandet av en upplyst elit, utvecklingen av filantropiska institutioner, spridningen av upplysningstidens id\u00e9er och skapandet av transnationella n\u00e4tverk. Johan Kuhlmans krets illustrerar denna verklighet. Kopplingarna mellan k\u00f6pmannen Kuhlman; den kungliga bibliotekarien och f\u00f6rl\u00e4ggaren Gj\u00f6rwell; familjen Sehlberg, djupt involverad i sj\u00f6farten; och f\u00f6rmodligen Lindahl, en direkt\u00f6r vid Ostindiska kompaniet, visar hur frimureriet byggde broar mellan olika samh\u00e4llssektorer. Dessa m\u00e4n delade gemensamma v\u00e4rderingar om framsteg, socialt engagemang och broderskap som \u00f6verskred deras respektive yrkesroller. Denna konvergens av handel, vetenskap och socialt engagemang f\u00f6rkroppsligar den svenska upplysningstidens anda och vittnar om Stockholms intellektuella vitalitet i slutet av 1700-talet. Frimureriet erbjuder ett utrymme d\u00e4r dessa m\u00e4n kan odla gemensamma v\u00e4rderingar och arbeta tillsammans f\u00f6r det gemensamma b\u00e4sta, \u00f6verskridande traditionella sociala hierarkier. Som det uttrycks i fenixens motto, symbolen f\u00f6r det svenska frimureriet: \"L\u00e5t f\u00f6rtryckt dygd resa sig igen.\" Detta budskap om moralisk h\u00f6jning och st\u00e4ndig f\u00f6rnyelse genljuder \u00e4n idag som ett bevis p\u00e5 en tid d\u00e5 m\u00e4nniskor, genom sina n\u00e4tverk och handlingar, f\u00f6rs\u00f6kte bygga ett mer r\u00e4ttvist och upplyst samh\u00e4lle.<\/p>\n\n\n\n
(1) Under min forskning lyckades jag samla Johan Kuhlmans fr\u00e4msta v\u00e4nner och bekanta. Det \u00e4r ocks\u00e5 de personer som l\u00e4mnade meddelanden eller dikter i Johans och Margarethas g\u00e4stbok. Jag kommer att presentera dessa personer i en kommande artikel.<\/p>\n\n\n\n
Sources : Andreas \u00d6nnerfors (dir.), Mystiskt br\u00f6draskap \u2013 m\u00e4ktigt n\u00e4tverk. Studier i det svenska frimureriets historia, Lund University, Minerva Series n\u00b012, 2006<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
![\"\"](\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/franc-maconnerie-2.png\")
![\"\"](\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/franc-maconnerie-1.png\")
![\"Carl](\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/standard_gjorwell.jpg\")
![\"Lars](\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/Lars_Silfverstolpe_1768-1814-888x1024.jpg\")