![\"\"](\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/aphorisme-johan-2-nov-1796.png\")
Hans hustru Margaretha Sehlberg (1759-1841) var ocks\u00e5 anm\u00e4rkningsv\u00e4rd och f\u00f6rekommer lite l\u00e4ngre fram i denna g\u00e4stbok:<\/p>\n\n\n\n Bland andra k\u00e4llor kan vi ocks\u00e5 hitta ett brev som Claes (1800-1823), son till Johan Peter (1767-1839), mottog medan han var i Cette (nuvarande S\u00e8te) i s\u00f6dra Frankrike. G\u00e5tan kring denne \u00e4ldre bror till Josef \u00e4r fortfarande ol\u00f6st \u00e4n idag\u2026 I de svenska arkiven hittar vi ocks\u00e5 ett brev fr\u00e5n Josef till hans syster Ingeborg, som bodde i Johans och Margarethas tidigare hem, daterat 1867. Jag kommer att f\u00e5 m\u00f6jlighet att presentera detta brev, skrivet under den oroliga perioden under den algeriska kolonin, d\u00e5 \u00f6delagd av hungersn\u00f6d och jordb\u00e4vningar. \u00c4ven om de flesta av Josefs bevarade skrifter \u00e4r p\u00e5 svenska, \u00e4r det v\u00e4rt att notera att han skrev till sin syster p\u00e5 franska.<\/p>\n\n\n\n Johan och Margaretha f\u00f6rekommer som franska f\u00f6rfattare i en omfattande sociologisk studie utf\u00f6rd av Margareta och Hans \u00d6stman med titeln \"Au Champ d'Apollon\" (3), publicerad 2006 och som kommer att kompletteras av \"Glanures\" 2012. Dessa tv\u00e5 b\u00f6cker listar inte mindre \u00e4n 834 svenska f\u00f6rfattare som skrev p\u00e5 franska mellan 1550 och 2006. Detta monumentala verk kombinerar bibliografi (mer \u00e4n 1 500 titlar), detaljerade biografier och djupg\u00e5ende sociologisk analys f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vilka dessa svenskar var som valde franska som litter\u00e4rt uttrycksspr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n Denna studie visar att 73 % av dessa f\u00f6rfattare f\u00f6ddes mellan 1655 och 1772, en period som motsvarar h\u00f6jdpunkten av franskans inflytande som kulturspr\u00e5k i Europa och Sverige. Denna kronologiska koncentration vittnar om det enorma prestige som det franska spr\u00e5ket \u00e5tnj\u00f6t under upplysningstiden, s\u00e4rskilt under Gustav III:s regeringstid, en stor frankofil som f\u00f6rvandlade Stockholm till ett \"Nordens Paris\". Efter 1772 observeras en gradvis nedg\u00e5ng, d\u00e5 kungen paradoxalt nog utvecklade en spr\u00e5kpolitik som gynnade svenskan f\u00f6r att st\u00e4rka den nationella identiteten.<\/p>\n\n\n\n I motsats till vad man kan tro var anv\u00e4ndningen av franska i Sverige inte begr\u00e4nsad till en aristokrati som var frikopplad fr\u00e5n allmogen. Studien avsl\u00f6jar en anm\u00e4rkningsv\u00e4rd social m\u00e5ngfald: bland de identifierade f\u00f6rfattarna finns s\u00f6ner till jordl\u00f6sa b\u00f6nder, sm\u00e5b\u00f6nder och g\u00e4stgivare, s\u00e5v\u00e4l som kungliga r\u00e5dgivare och h\u00f6gt uppsatta tj\u00e4nstem\u00e4n. F\u00f6rdelningen visar att 50 % av f\u00f6rfattarna var adelsm\u00e4n eller medlemmar av kungafamiljen, medan 50 % var allmogen. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6rfattarnas slutliga yrkesf\u00f6rdelning \u00e4r lika avsl\u00f6jande. Ungef\u00e4r 30 % avslutade sina karri\u00e4rer i maktens centrum (regering, kungligt kansli, hov), medan 25 % tillh\u00f6rde kategorin k\u00f6pm\u00e4n, industrialister och professionella f\u00f6rfattare. D\u00e4refter kom lokal f\u00f6rvaltning (13 %), arm\u00e9n (13 %), kyrkan (11 %) och den offentliga utbildningen (5 %). <\/p>\n\n\n\n Universitetsstudier var praktiskt taget obligatoriska f\u00f6r dessa fransktalande f\u00f6rfattare: 80 % av m\u00e4nnen f\u00f6dda f\u00f6re 1719 var inskrivna vid universitetet, en andel som gradvis minskade till 52 % efter 1810. Uppsala universitet var den klart mest popul\u00e4ra och stod f\u00f6r 69 % av studenterna. F\u00f6re 1772 utgjorde l\u00e4rares och pr\u00e4sters s\u00f6ner majoriteten av studenterna, men efter det datumet blev k\u00f6pm\u00e4ns och industrialisters s\u00f6ner i majoritet, vilket \u00e5terspeglade k\u00f6pmannaklassens v\u00e4xande rikedom.<\/p>\n\n\n\n Kvinnor representerade endast 13,1 % av den totala f\u00f6rfattarpopulationen (59 kvinnor av 451 detaljerade f\u00f6rfattare), en andel som \u00f6kade fr\u00e5n 1655 (5 %) till 1810 (23 %). Bland dessa kvinnor hade 73 % en position vid hovet, vanligtvis som hovdamer \u00e5t prinsessor eller drottningar. Endast tv\u00e5 l\u00e4rarinnor f\u00f6rekommer i samlingen, medan 43 kvinnor klassificeras i gruppen \"\u00d6vriga\", angivna som hustrur eller ogifta kvinnor utan en specifik yrkestitel. Bland dessa kvinnor finns Margaretha Sehlberg, hustru till Johan.<\/p>\n\n\n\n Franskan fungerade fr\u00e4mst som spr\u00e5k f\u00f6r social interaktion och f\u00f6rfinad kultur. Ungef\u00e4r 20 % av skribenterna bidrog med gratulationsdikter som inkluderades i universitetsavhandlingar, medan 50 % av kvinnorna f\u00f6redrog att bidra till v\u00e4nners album. Dessa texter tog formen av tillf\u00e4lliga dikter (f\u00f6r br\u00f6llop, f\u00f6dslar och begravningar), underh\u00e5llning (dikter och aforismer, charader och g\u00e5tor), men ocks\u00e5 viktiga litter\u00e4ra verk av personer som Kristina av Sverige.<\/p>\n\n\n\n J\u00e4mf\u00f6relse med svenska f\u00f6rfattare som skriver p\u00e5 svenska visar betydande skillnader: l\u00e4rare och pr\u00e4ster \u00e4r betydligt fler bland f\u00f6rfattare som skriver p\u00e5 svenska (34 %) \u00e4n p\u00e5 franska (25 %), troligen p\u00e5 grund av luthersk misstro mot franska, ett spr\u00e5k som f\u00f6rknippas med katolicismen. Omv\u00e4nt \u00e4r milit\u00e4ra officerare och gruppen \"\u00d6vriga\" \u00f6verrepresenterade bland fransktalande f\u00f6rfattare, liksom lokala administrat\u00f6rer.<\/p>\n\n\n\n Johan Kuhlman (1738-1806) f\u00f6rkroppsligar perfekt den svenska k\u00f6pmannaklassen p\u00e5 1700-talet som antog franska som sitt kulturspr\u00e5k. Som en framg\u00e5ngsrik handelsman och aff\u00e4rsman klassificeras han i gruppen \"\u00d6vriga\" (utan offentligt \u00e4mbete) och f\u00f6rekommer i listan \u00f6ver \"Aff\u00e4rsm\u00e4n och k\u00f6pm\u00e4n\" som ing\u00e5r i studien. Hans skrifter p\u00e5 franska refereras p\u00e5 sidorna 100 och 245 i \"Au Champ d'Apollon\", vilket vittnar om hans aktiva deltagande i sin tids intellektuella liv.<\/p>\n\n\n\n Hans hustru, Margareta Catharina Kuhlman, f\u00f6dd Sehlberg (1759\u20131841), dotter till G\u00e4vleskeppskaptenen och handelsmannen Nils Jacob Sehlberg, f\u00f6rekommer i studien (sidorna 77, 100, 262) och listas som \u201dHustru\u201d i gruppen \u201d\u00d6vriga\u201d. Hon stod \u00e4nd\u00e5 i centrum f\u00f6r ett anm\u00e4rkningsv\u00e4rt intellektuellt och kulturellt n\u00e4tverk. Hennes korrespondens och relationer med personer som Gustava Eleonora Gj\u00f6rwell (f\u00f6rfattare, 1769\u20131840) vittnar om den centrala roll som vissa borgerliga kvinnor spelade i id\u00e9spridningen och skapandet av en frankofon kultur i Sverige.<\/p>\n\n\n\n Av de cirka trettio personer som identifierats i Kuhlmans sociala och intellektuella krets, citeras sex i \"Glanures\" som f\u00f6rfattare till verk p\u00e5 franska, vilket bekr\u00e4ftar deras status som en frankofon kulturell elit. Den mest prestigefyllda figuren \u00e4r utan tvekan greve Johan Gabriel Oxenstierna (1750-1818), en av de ledande poeterna under den gustavianska eran, diplomat och medlem av Svenska Akademien. Oxenstierna, som medlem av regering och riksdag, representerar den kulturellt frankofona h\u00f6gadeln som graviterades kring kungamakten. Hans n\u00e4rvaro i Kuhlmans krets vittnar om denna k\u00f6pmannafamiljs f\u00f6rm\u00e5ga att integrera sig i de h\u00f6gsta skikten i det svenska samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n Bland Johan Kuhlmans n\u00e4ra medarbetare f\u00f6rekommer tv\u00e5 i studien: Pehr Arosenius (1769-1848) och Lars Johan S\u00f6derberg (1765-1841), b\u00e5da handelsbitr\u00e4den i Kuhlmans tj\u00e4nst innan de grundade den v\u00e4lrenommerade firman S\u00f6derberg & Arosenius. Slutligen representerar Knut Henrik Leijonhufvud (1730-1816), kammarherre hos prinsessan Sofia Albertina, och Lars Silfverstolpe (1768-1814), \u00f6verstel\u00f6jtnant vid Svea artilleriregemente, Kuhlman-kretsens kopplingar till hovet och arm\u00e9n, vilket visar p\u00e5 bredden och m\u00e5ngfalden i detta sociala n\u00e4tverk.<\/p>\n\n\n\n Kuhlman-kretsen illustrerar s\u00e5ledes ett mikrokosmos av denna svenska 1700-talskulturelit: kosmopolitisk, frankofon till sin kultur, rotad i handel och industri, men kopplad till de h\u00f6gsta maktsf\u00e4rerna, konsten och vetenskapen. Franskan fungerade inom denna krets som ett spr\u00e5k f\u00f6r social s\u00e4rskiljning och f\u00f6rfinad s\u00e4llskaplighet, vilket gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r en berikad borgarklass att f\u00f6ra dialog som j\u00e4mlikar med den traditionella aristokratin och att delta fullt ut i den europeiska litteraturrepubliken.<\/p>\n\n\n\n K\u00e4llor: Margareta \u00d6stman, Gleanings fungerar som en uppf\u00f6ljare till P\u00e5 Apollos f\u00e4lt. Skrifter p\u00e5 franska producerade i Sverige (1550-2006).<\/em>, Stockholm, Stockholms universitet (Romanica Stockholmiensia, 29), 2012. <\/p>\n\n\n\n (1) En aforism \u00e4r ett uttalande uttryckt i n\u00e5gra f\u00e5 ord \u2013 och i f\u00f6rl\u00e4ngningen en mening \u2013 som sammanfattar en princip eller f\u00f6rs\u00f6ker karakterisera ett ord, en situation, ur en enda synvinkel.<\/p>\n\n\n\n (2) Gustava Eleonora Gj\u00f6rwell (1769-1840), f\u00f6rfattare och n\u00e4ra v\u00e4n till Margareta Sehlberg-Kuhlman, var en framst\u00e5ende figur inom Norrk\u00f6pings borgerliga intelligentsia. Dotter till Carl Christoffer Gj\u00f6rwell (journalist och f\u00f6rl\u00e4ggare, 1731-1811) gifte hon sig med Johan Niclas Lindahl (k\u00f6pman, 1740-1814) och kn\u00f6t d\u00e4rmed band mellan familjer av kulturella k\u00f6pm\u00e4n. Denna allians mellan handel och litteratur var karakteristisk f\u00f6r den upplysta svenska borgarklassen.<\/p>\n\n\n\n (3) P\u00e5 Apollosf\u00e4ltet best\u00e5r Skrifter p\u00e5 franska producerade i Sverige (1550-2006) av franskspr\u00e5kiga \"litter\u00e4ra\" texter producerade i Sverige sedan 1550, presenterade kronologiskt efter f\u00f6rfattarnas f\u00f6delse\u00e5r. Varje citerat verk f\u00f6reg\u00e5s av en kort biografi \u00f6ver f\u00f6rfattaren, avsedd att ge insikt i deras plats i det svenska samh\u00e4llet. Korpusen inneh\u00e5ller verk av 471 olika f\u00f6rfattare, varav 64 \u00e4r kvinnor. Sjutton f\u00f6rfattare kunde inte identifieras. Det inledande kapitlet ger en \u00f6versikt \u00f6ver svenska attityder till franska spr\u00e5ket och kulturen fr\u00e5n medeltiden till nutid. Margareta \u00d6stman har en doktorsexamen i litteratur och undervisar vid institutionen f\u00f6r franska, italienska och klassiska spr\u00e5k vid Stockholms universitet. Hans \u00d6stman, ocks\u00e5 doktor i litteratur, har publicerat flera verk om engelsk och svensk litteratur fr\u00e5n 1700-talet.<\/p>\n\n\n\n (4) Fredrik Sparre, f\u00f6dd den 2 februari 1731 och d\u00f6d den 30 januari 1803 p\u00e5 \u00c5ker\u00f6 slott, var en svensk greve av \u00c5ker\u00f6, serafimerriddare, kanslichef och \u00e4mbetsman. Han tillh\u00f6rde Sparre-sl\u00e4kten, greve nr 111. Efter att ha avslutat sina studier och rest utomlands, blev han kanslichef, d\u00e4r han befordrades till kanslichef och sedan till kronkanslichef 1773. \u00c5r 1781 utn\u00e4mndes Sparre till riksr\u00e5d och samtidigt till st\u00e5th\u00e5llare hos kronprinsen (den blivande kung Gustav IV Adolf). \u00c5r 1788 avskedades han fr\u00e5n sin befattning som st\u00e5th\u00e5llare p\u00e5 egen beg\u00e4ran men stannade kvar i r\u00e5det till dess uppl\u00f6sning 1789, varefter han utn\u00e4mndes till ledamot av H\u00f6gsta domstolen.<\/p>\n\n\n\n Au cours de mes recherches j’ai acquis la conviction petit \u00e0 petit que les Kuhlman parlaient le fran\u00e7ais et ce bien avant l’arriv\u00e9e de Josef en Alg\u00e9rie. Peut-\u00eatre d’ailleurs que son choix de s’implanter dans un pays nouvellement conquis qui offrait de nouveaux horizons commerciaux et dont il maitrisait la langue f\u00fbt la principale raison … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kuhlmans och fransm\u00e4nnen<\/span><\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_uag_custom_page_level_css":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[27,28],"tags":[],"class_list":["post-1013","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-la-suede-gustavienne","category-personnages"],"aioseo_notices":[],"uagb_featured_image_src":{"full":false,"thumbnail":false,"medium":false,"medium_large":false,"large":false,"1536x1536":false,"2048x2048":false,"trp-custom-language-flag":false,"post-thumbnail":false,"mailpoet_newsletter_max":false,"woocommerce_thumbnail":false,"woocommerce_single":false,"woocommerce_gallery_thumbnail":false},"uagb_author_info":{"display_name":"etienne.laude@yahoo.fr","author_link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/author\/etienne-laudeyahoo-fr\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"Au cours de mes recherches j’ai acquis la conviction petit \u00e0 petit que les Kuhlman parlaient le fran\u00e7ais et ce bien avant l’arriv\u00e9e de Josef en Alg\u00e9rie. Peut-\u00eatre d’ailleurs que son choix de s’implanter dans un pays nouvellement conquis qui offrait de nouveaux horizons commerciaux et dont il maitrisait la langue f\u00fbt la principale raison…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1013","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1013"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1013\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1318,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1013\/revisions\/1318"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1013"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1013"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1013"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/aphorisme-de-margaretha-Sehlberg-1024x578.png\")
Franska, ett spr\u00e5k f\u00f6r socialitet och kultur<\/h3>\n\n\n\n
Familjen Kuhlman: en familj i hj\u00e4rtat av den upplysta borgarklassen<\/h3>\n\n\n\n
Kuhlmans krets i studien: en bekr\u00e4ftad frankofon elit<\/h3>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/02\/Fredrik-Sparre-1731-1803-Grand-chancelier-de-Suede-de-1792-a-1797-lettre-signee-de-sa-part-en-1793-3-867x1024.jpg\")
","protected":false},"excerpt":{"rendered":"