{"id":1040,"date":"2026-01-28T08:27:52","date_gmt":"2026-01-28T08:27:52","guid":{"rendered":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/?p=1040"},"modified":"2026-01-28T09:20:50","modified_gmt":"2026-01-28T09:20:50","slug":"la-patrie-de-nos-peres","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/la-patrie-de-nos-peres\/","title":{"rendered":"V\u00e5ra f\u00e4ders hemland"},"content":{"rendered":"
\"\"
Utdrag fr\u00e5n en karta av Ortelius (1) \u00f6ver Pommern, Lettland och en del av s\u00f6dra Polen ovanf\u00f6r Karpaterna, publicerad 1581. F\u00f6rfattarens personliga samling.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bland de otaliga brev, fortfarande bevarade, skrivna av Johan Henric Lid\u00e9n (1) till sin v\u00e4n Johan Kuhlman (1738-1806), en person jag kommer att diskutera i en av mina kommande artiklar, finns ett som n\u00e4mner dessa familjers ursprung. Det \u00e4r daterat 17 oktober 1774:<\/p>\n\n\n\n

\n

Nyheter fr\u00e5n Aachen: Sedan jag senast kom fr\u00e5n v\u00e5ra f\u00e4ders land har fru R. R\u00e5dinnan Bonde, f\u00f6dd Trolle, blivit barnmorska och kommer att vara min sk\u00f6terska under vintern. Kommissarie L\u00f6wing av Finland, en gammal och \u00e4rlig v\u00e4n, kommer snart att \u00e5terv\u00e4nda hem. \u00c5 andra sidan har general Sprengtporten redan rest till Amsterdam, men han \u00e5terv\u00e4nde hem s\u00e5 snabbt och l\u00e4mnade lika illa som han kom hit\u2026<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Lid\u00e9n syftade f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 Pommern. Men vad \u00e4r Pommern? <\/p>\n\n\n\n

Pommern (Pomerania p\u00e5 svenska, Pomorze p\u00e5 polska) \u00e4r en historisk region bel\u00e4gen vid \u00d6stersj\u00f6ns s\u00f6dra kust, numera delad mellan Tyskland (i v\u00e4ster) och Polen (i \u00f6ster). Dess namn kommer fr\u00e5n det fornslaviska ordet \"po more\", som betyder \"land vid havet\". Dess historia str\u00e4cker sig mer \u00e4n 10 000 \u00e5r tillbaka, pr\u00e4glad av migrationer, er\u00f6vringar och territoriella uppdelningar. Regionen har varit bebodd sedan slutet av den senaste istiden. Under antiken befolkades den av germanska och baltiska stammar och n\u00e4mndes av romarna som en del av \"Germania\". Fr\u00e5n 500-talet och fram\u00e5t bosatte sig slaviska folk (som pomeranierna) d\u00e4r och f\u00f6rdrev eller assimilerade de tidigare befolkningarna. <\/p>\n\n\n\n

Omkring \u00e5r 1000 er\u00f6vrades regionen av de polska h\u00e4rskarna (piasterna), som delvis inf\u00f6rlivade den i sitt kungarike. P\u00e5 1100-talet kristnades den under inflytande av det heliga romerska riket, Danmark och Polen. Lokala hertigd\u00f6men uppstod, s\u00e5som huset Pommerns (griffinerna) och samboriderna, ofta vasaller under grannmakter. Regionen delades in i V\u00e4stpommern (Vorpommern) och \u00d6stpommern (Pomerelia eller Hinterpommern). Fr\u00e5n och med 1200-talet intensifierades den tyska bos\u00e4ttningen (Ostsiedlung), vilket f\u00f6r\u00e4ndrade demografin. Pomerelia (3) hamnade under de tyska riddarnas kontroll p\u00e5 1300-talet, medan V\u00e4stpommern f\u00f6rblev kopplad till det heliga romerska riket och Danmark.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 1500-talet slog den protestantiska reformationen rot i Vorpommern. Trettio\u00e5riga kriget (1618-1648) h\u00e4rjade regionen, vilket ledde till Westfaliska f\u00f6rdraget: Vorpommern blev svenskt (Svenska Pommern), medan Pommern f\u00f6rblev polskt. P\u00e5 1700-talet f\u00f6rv\u00e4rvade Preussen (Brandenburg-Preussen) gradvis territorierna: 1720 fick man den s\u00f6dra delen av Svenska Pommern, och 1815, efter Napoleonkrigen, bildade hela den preussiska provinsen Pommern. Pommern inf\u00f6rlivades i V\u00e4stpreussen under Polens delning (1772-1795).<\/p>\n\n\n\n

Under 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet var Pommern en del av det tyska riket, med en \u00f6verv\u00e4gande tysktalande befolkning. Efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget \u00e5terl\u00e4mnades Pommern till Polen (Pommerska vojvodskapet) och bildade den \"polska korridoren\" till havet. Under andra v\u00e4rldskriget var regionen under nazistisk kontroll. I slutet av kriget (1945) omritade Jalta- och Potsdamkonferenserna gr\u00e4nserna: den \u00f6stra delen av Oder (Hinterpommern och Pommern) tilldelades Polen, med massf\u00f6rdrivning av tyskar (cirka 2 miljoner) och vidarebos\u00e4ttning av polacker. Den v\u00e4stra delen (Vorpommern) blev en del av DDR (\u00d6sttyskland), och sedan, 1990, av det \u00e5terf\u00f6renade Tyskland, inom delstaten Mecklenburg-Vorpommern.<\/p>\n\n\n\n

Jag kommer att f\u00e5 m\u00f6jlighet att \u00e5terkomma till den svenska Pommerns historia i framtida artiklar.<\/p>\n\n\n\n

(1) Abraham Ortel, mer k\u00e4nd som Ortelius, f\u00f6ddes i Antwerpen och efter att ha studerat grekiska, latin och matematik bosatte han sig d\u00e4r med sin syster som bokhandlare och \"kartm\u00e5lare\". Han reste mycket, s\u00e4rskilt till de stora bokm\u00e4ssorna, och hans verksamhet blomstrade, och han etablerade kontakter med forskare i m\u00e5nga l\u00e4nder. En v\u00e4ndpunkt i hans karri\u00e4r kom 1564 med publiceringen av en v\u00e4rldskarta i \u00e5tta ark, av vilken endast ett exemplar \u00e4r k\u00e4nt. Andra individuella kartor f\u00f6ljde, och sedan, p\u00e5 f\u00f6rslag av en v\u00e4n, samlade han en samling kartor, som han l\u00e4t gravera i enhetlig storlek, och bildade d\u00e4rmed en upps\u00e4ttning kartor som f\u00f6rst publicerades 1570 under titeln Theatrum Orbis Terrarum (Atlas \u00f6ver hela v\u00e4rlden). \u00c4ven om Lafreri och andra italienska kartografer hade publicerat samlingar av \"moderna\" kartor i bokform under tidigare \u00e5r, var Theatrum den f\u00f6rsta systematiska samlingen av kartor av enhetlig storlek och kan d\u00e4rf\u00f6r kallas den f\u00f6rsta atlasen, \u00e4ven om denna term inte anv\u00e4ndes f\u00f6rr\u00e4n tjugo \u00e5r senare av Mercator. Theatrum, med de flesta av sina kartor elegant graverade av Frans Hogenberg, blev en omedelbar succ\u00e9 och utkom i ett flertal utg\u00e5vor p\u00e5 olika spr\u00e5k, inklusive till\u00e4gg som publicerades d\u00e5 och d\u00e5 och som inf\u00f6rlivade den senaste samtida kunskapen och uppt\u00e4ckterna. Den sista kartutg\u00e5van kom ut 1612. Till skillnad fr\u00e5n m\u00e5nga av sina samtida noterade Ortelius sina informationsk\u00e4llor. I den f\u00f6rsta utg\u00e5van tackades \u00e5ttiosju kartografer.<\/p>\n\n\n\n

(2) Johan Hinric Lid\u00e9n (7 januari 1741 \u2013 23 april 1793) var en svensk forskare, filosof, bibliograf, humanist och litteraturkritiker. Hans mest k\u00e4nda verk \u00e4r hans doktorsavhandling om svensk poesihistoria, med titeln Historiola litteraria poetarum Svecanorum (1764). Hans f\u00f6rf\u00e4der, ursprungligen fr\u00e5n Pommern, hade gjort sig en f\u00f6rm\u00f6genhet. Hans far hade antagit efternamnet fr\u00e5n g\u00e5rden Lida, bel\u00e4gen n\u00e4ra Norrk\u00f6ping, vilket han hade utvecklat. Hans mor var systerdotter till biskopen och filosofen Andreas Rydelius. \u00c5r 1771 drabbades han av gikt och avgick fr\u00e5n sin tj\u00e4nst i Lund 1776. Han bodde med sin v\u00e4n Johan Kuhlman i Norrk\u00f6ping och fortsatte sin forskning, s\u00e4ngliggande till slutet av sitt liv.<\/p>\n\n\n\n

(3) La \u201cPomerelia\u201d (aussi appel\u00e9e Pom\u00e9r\u00e9lie en fran\u00e7ais, ou Pomerelia en anglais\/polonais) est une subdivision historique essentielle de la r\u00e9gion. La Pom\u00e9ranie globale se divise traditionnellement en :<\/p>\n\n\n\n