{"id":3392,"date":"2026-06-15T21:25:49","date_gmt":"2026-06-15T21:25:49","guid":{"rendered":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/?p=3392"},"modified":"2026-06-13T09:05:33","modified_gmt":"2026-06-13T09:05:33","slug":"auguste-aucour-lhomme-qui-batit-le-port-que-sigurd-conquit","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/auguste-aucour-lhomme-qui-batit-le-port-que-sigurd-conquit\/","title":{"rendered":"Auguste Aucour, l&rsquo;homme qui b\u00e2tit le port d&rsquo;Oran"},"content":{"rendered":"<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Bland karakt\u00e4rerna som medverkar i Kuhlman-albumet finns en framst\u00e5ende figur fr\u00e5n Oran: Auguste Aucour, ingenj\u00f6r och byggare av <a href=\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/oran-un-port-en-mutation\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\" title=\"\">hamnen i Oran<\/a>.<\/em> <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det finns ansikten som den officiella historien n\u00e4stan har gl\u00f6mt. Den vars historia jag nu ska ber\u00e4tta f\u00f6r er tillbringade trettiosex \u00e5r av sitt liv med att bygga, sten f\u00f6r sten, kvarter f\u00f6r kvarter, hamnen i Oran. Marie Antoine Eug\u00e8ne Auguste Aucour var ingenj\u00f6r, byggm\u00e4stare och f\u00f6dd i Villefranche.<\/p>\n\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\">Ett barn av Beaujolais<\/h6>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"616\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Auguste-aucour-616x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3397\" style=\"width:330px\" srcset=\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Auguste-aucour-616x1024.jpg 616w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Auguste-aucour-181x300.jpg 181w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Auguste-aucour-768x1276.jpg 768w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Auguste-aucour-924x1536.jpg 924w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Auguste-aucour-7x12.jpg 7w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Auguste-aucour-350x582.jpg 350w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/Auguste-aucour.jpg 1065w\" sizes=\"auto, (max-width: 616px) 100vw, 616px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Auguste Aucour (1814-1894). F\u00f6rfattarens personliga samling.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Auguste Aucour f\u00f6ddes den 28 april 1814 i Villefranche-sur-Sa\u00f4ne. Hans far var advokat vid civildomstolen. Hans mor, Marie Cerisier, var dotter till Antoine-Marie Cerisier \u2013 historiker, publicist och ledamot av det tredje st\u00e5ndet i provinsen Dombes till generalst\u00e4nderna 1789.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">P\u00e5 universitetet i Villefranche delade han en b\u00e4nk med en viss Claude Bernard, den blivande pionj\u00e4ren inom experimentell medicin. Tv\u00e5 pojkar fr\u00e5n Beaujolais-regionen, sida vid sida, varav den ene skulle nysta upp m\u00e4nniskokroppens mysterier och den andra havsbottnens och pirernas mysterier som skulle byggas i Oran. Auguste fortsatte sina studier i Lyon, b\u00f6rjade p\u00e5 Polytechnic 1833 och sedan p\u00e5 \u00c9cole des Ponts et Chauss\u00e9es 1835, under ledning av Prony \u2013 Gaspard de Prony, den store ingenj\u00f6ren, sj\u00e4lv fr\u00e5n en Beaujolais-familj. <\/p>\n\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\">Oran, 1837: en stad som \u00e4nnu inte uppfunnits<\/h6>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c5r 1837, vid tjugotre \u00e5rs \u00e5lder, skickades Auguste Aucour till provinsen Oran som civilingenj\u00f6r. Frankrike hade ockuperat staden i knappt sju \u00e5r. Det som liknade en hamn existerade endast tack vare beslutsamheten hos ett f\u00e5tal m\u00e4n som var fast beslutna att bygga upp den mot nordv\u00e4stra stormar och de parisiska myndigheternas likgiltighet. Aucour var en av dessa m\u00e4n. Han l\u00e4mnade inte Oran f\u00f6rr\u00e4n 1873, efter trettiosex \u00e5r h\u00e4ngiven staden.<\/p>\n\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\">1860 \u00e5rs dekret: hans verk<\/h6>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Allt Aucour hade gjort i Oran samlades i ett enda \u00f6gonblick: det kejserliga dekretet av den 28 juli 1860. Den dagen godk\u00e4nde Napoleon III det projekt som Aucour hade utformat, f\u00f6rsvarat och kostnadsber\u00e4knat: en 24 hektar stor bass\u00e4ng, tv\u00e5 stora pirer som ramar in en 80 meter l\u00e5ng kanal, en inre docka och en yttre hamn. F\u00f6r en budget p\u00e5 9 miljoner franc.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det tog tre decennier att ut\u00f6ka hamnen. Stormarna 1869, 1876 och 1886 h\u00e4rjade delvis den huvudsakliga v\u00e5gbrytaren. Men Aucour-b\u00e4ckenet byggdes, och dess namn \u00e4r fortfarande etsat in i Orans hamngeografi.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"785\" height=\"547\" src=\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/Oran-le-port-vers-1870-avant-les-travaux-dagrandissement.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-2786\" srcset=\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/Oran-le-port-vers-1870-avant-les-travaux-dagrandissement.jpg 785w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/Oran-le-port-vers-1870-avant-les-travaux-dagrandissement-300x209.jpg 300w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/Oran-le-port-vers-1870-avant-les-travaux-dagrandissement-768x535.jpg 768w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/Oran-le-port-vers-1870-avant-les-travaux-dagrandissement-18x12.jpg 18w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/04\/Oran-le-port-vers-1870-avant-les-travaux-dagrandissement-350x244.jpg 350w\" sizes=\"auto, (max-width: 785px) 100vw, 785px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Orans hamn, f\u00f6re utbyggnadsarbetena, 1865. \"Aucour\"-bass\u00e4ngen under uppbyggnad. F\u00f6rfattarens personliga samling.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\">1867: En svensk m\u00e4klare anl\u00e4nde till hamnen i Aucour<\/h6>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det var sommaren 1867. Hamnarbetena var i full g\u00e5ng. Och mitt i allt detta anl\u00e4nde en ung svensk p\u00e5 trettiotv\u00e5 \u00e5r, son till den store m\u00e4klaren Josef Kuhlman fr\u00e5n Alger, till Oran f\u00f6r att \u00f6ppna sitt eget sj\u00f6m\u00e4klarkontor.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"alignleft size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"659\" height=\"1024\" src=\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/page-1-b-recto-Sigurd-Kuhlman-659x1024.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-573\" style=\"aspect-ratio:0.6435688819818997;width:330px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/page-1-b-recto-Sigurd-Kuhlman-659x1024.jpg 659w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/page-1-b-recto-Sigurd-Kuhlman-scaled-350x544.jpg 350w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/page-1-b-recto-Sigurd-Kuhlman-193x300.jpg 193w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/page-1-b-recto-Sigurd-Kuhlman-768x1193.jpg 768w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/page-1-b-recto-Sigurd-Kuhlman-989x1536.jpg 989w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/page-1-b-recto-Sigurd-Kuhlman-1318x2048.jpg 1318w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/page-1-b-recto-Sigurd-Kuhlman-8x12.jpg 8w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/page-1-b-recto-Sigurd-Kuhlman-scaled.jpg 1648w\" sizes=\"auto, (max-width: 659px) 100vw, 659px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Sigurd Kuhlman (1836-1899). F\u00f6rfattarens personliga samling.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Sigurd Kuhlman anl\u00e4nde till en stad som f\u00f6rvandlats till en byggarbetsplats. Hamnen som hans far k\u00e4nt till \u2013 en blygsam fyra hektar stor bass\u00e4ng d\u00e4r segelb\u00e5tar och feluckor l\u00e5g tr\u00e4ngda ihop \u2013 h\u00f6ll p\u00e5 att omformas av muddringsfartygens murbr\u00e4cker och stenfyllningspersonal. Arkitekten bakom denna f\u00f6rvandling? Aucour.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">De delade Oran under slutet av andra kejsard\u00f6met och republikens f\u00f6rsta \u00e5r, fr\u00e5n 1867 till 1873 \u2013 de sex \u00e5r d\u00e5 Sigurd lade grunden till sitt m\u00e4klarf\u00f6retag medan Aucour ledde hamnens grundvalar.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6rekomsten av fotografiet, i carte-de-visite-format, av ingenj\u00f6r Aucour i Kuhlmans familjealbum tyder p\u00e5 att de tv\u00e5 m\u00e4nnen var bekanta och, troligtvis, mycket regelbundet.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-full\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"990\" height=\"732\" src=\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/le-port-dOran-vers-1875.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3401\" srcset=\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/le-port-dOran-vers-1875.jpg 990w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/le-port-dOran-vers-1875-300x222.jpg 300w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/le-port-dOran-vers-1875-768x568.jpg 768w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/le-port-dOran-vers-1875-16x12.jpg 16w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/le-port-dOran-vers-1875-350x259.jpg 350w\" sizes=\"auto, (max-width: 990px) 100vw, 990px\" \/><figcaption class=\"wp-element-caption\">Originalfotografi som visar den f\u00e4rdigst\u00e4llda Aucour-bass\u00e4ngen, cirka 1875. F\u00f6rfattarens personliga samling.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\">Villefranche, 1873\u20131894: byggarens \u00e5terkomst<\/h6>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c5r 1873 \u00e5terv\u00e4nde Auguste Aucour till Villefranche. Han bosatte sig p\u00e5 49 rue de Thizy, blev kommunfullm\u00e4ktigeledamot och medlem av hospicekommissionen. Han levde ett fridfullt liv som en framg\u00e5ngsrik man som inte hade n\u00e5got kvar att bevisa. Han dog i december 1894, utan direkta \u00e4ttlingar, och l\u00e4mnade efter sig anm\u00e4rkningsv\u00e4rda donationer: 15 000 franc till hospicet, 20 000 franc till Bureaux de Charit\u00e9 (v\u00e4lg\u00f6renhetskontor) och testamenten till H\u00f4tel-Dieu (sjukhuset) och l\u00e4rarnas \u00f6msesidiga hj\u00e4lps\u00e4llskap. \"Minnet av en forskare och en god man\", sade hans samtida.<\/p>\n\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\">Font\u00e4nen, medaljongen och lejonen har f\u00f6rsvunnit.<\/h6>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">I Oran gl\u00f6mdes han inte bort. En monumental font\u00e4n restes till hans \u00e4ra p\u00e5 Place de la R\u00e9publique, prydd med en medaljong med hans profil. Hans bevingade lejonstatyer f\u00f6rsvann en dag \u2013 stulna, enligt Oran-traditionen, f\u00f6r att dekorera en skrupelfri anm\u00e4rkningsv\u00e4rd persons villa \u2013 och ersattes av sj\u00f6h\u00e4star. Sj\u00e4lva font\u00e4nen finns kvar p\u00e5 Place de la R\u00e9publique, i ett skick som varierar med varje restaurering.<\/p>\n\n\n<div class=\"wp-block-image\">\n<figure class=\"aligncenter size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"662\" src=\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oran-la-fontaine-aucour-1024x662.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-3404\" srcset=\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oran-la-fontaine-aucour-1024x662.jpg 1024w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oran-la-fontaine-aucour-300x194.jpg 300w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oran-la-fontaine-aucour-768x496.jpg 768w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oran-la-fontaine-aucour-1536x992.jpg 1536w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oran-la-fontaine-aucour-18x12.jpg 18w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oran-la-fontaine-aucour-1320x853.jpg 1320w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oran-la-fontaine-aucour-350x226.jpg 350w, https:\/\/kuhlmansaga.com\/wp-content\/uploads\/2026\/05\/oran-la-fontaine-aucour.jpg 1625w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n<\/div>\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Aucour-b\u00e4ckenet har motst\u00e5tt allt. I Orans hamns nuvarande utformning \u00e4r det fortfarande en av de centrala bass\u00e4ngerna, med en yta p\u00e5 25 hektar och ett djup p\u00e5 upp till 12 meter.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em> K\u00e4llor: Villefranche kommunala arkiv (1D14, s. 301); Paul Lefrancq, \"En hamn i Oran\", L\u2019Afrique du Nord illustr\u00e9e, 1934; kuhlmansaga.com.<\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Parmi les personnages figurant dans l&rsquo;album des Kuhlman, figure un grand nom d&rsquo;Oran : Auguste Aucour, ing\u00e9nieur et b\u00e2tisseur du port d&rsquo;Oran. Il y a des visages que l&rsquo;histoire officielle a presque oubli\u00e9. Celui dont je vais vous raconter l&rsquo;histoire passa trente-six ans de sa vie \u00e0 construire, pierre apr\u00e8s pierre, bloc apr\u00e8s bloc, le &hellip; <a href=\"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/auguste-aucour-lhomme-qui-batit-le-port-que-sigurd-conquit\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">Auguste Aucour, l&rsquo;homme qui b\u00e2tit le port d&rsquo;Oran<\/span><\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_uag_custom_page_level_css":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[32,28],"tags":[],"class_list":["post-3392","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-algerie","category-personnages"],"aioseo_notices":[],"uagb_featured_image_src":{"full":false,"thumbnail":false,"medium":false,"medium_large":false,"large":false,"1536x1536":false,"2048x2048":false,"trp-custom-language-flag":false,"post-thumbnail":false,"mailpoet_newsletter_max":false,"woocommerce_thumbnail":false,"woocommerce_single":false,"woocommerce_gallery_thumbnail":false},"uagb_author_info":{"display_name":"etienne.laude@yahoo.fr","author_link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/author\/etienne-laudeyahoo-fr\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"Parmi les personnages figurant dans l&rsquo;album des Kuhlman, figure un grand nom d&rsquo;Oran : Auguste Aucour, ing\u00e9nieur et b\u00e2tisseur du port d&rsquo;Oran. Il y a des visages que l&rsquo;histoire officielle a presque oubli\u00e9. Celui dont je vais vous raconter l&rsquo;histoire passa trente-six ans de sa vie \u00e0 construire, pierre apr\u00e8s pierre, bloc apr\u00e8s bloc, le&hellip;","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3392","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3392"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3392\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3567,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3392\/revisions\/3567"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3392"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3392"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3392"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}