{"id":3412,"date":"2026-06-05T05:47:32","date_gmt":"2026-06-05T05:47:32","guid":{"rendered":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/?p=3412"},"modified":"2026-05-29T06:02:20","modified_gmt":"2026-05-29T06:02:20","slug":"lastrolabe-de-braad-de-la-soic-au-cabinet-de-curiosites-de-linkoping","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/lastrolabe-de-braad-de-la-soic-au-cabinet-de-curiosites-de-linkoping\/","title":{"rendered":"Braads astrolabium: fr\u00e5n SOIC till Link\u00f6pings kuriosakabinett"},"content":{"rendered":"
\"\"
Astrolabiet av Christopher Henrik Braad, kuriosakabinett p\u00e5 Link\u00f6pings bibliotek.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Bland de f\u00f6rem\u00e5l som bevaras i Link\u00f6pings kuriosakabinett sticker ett ut som ett f\u00f6nster mot resev\u00e4rlden: ett astrolabium fr\u00e5n 1600-talet, donerat 1839 av en medlem av familjen Kuhlman i Norrk\u00f6ping. Vid f\u00f6rsta anblicken tillh\u00f6r f\u00f6rem\u00e5let de vetenskapliga instrumenten, den sort som en g\u00e5ng f\u00f6rvarades i bibliotek eller studier. Men vid n\u00e4rmare granskning skulle det ocks\u00e5 kunna vara det tysta vittnet till en maritim, familje- och handelshistoria, som kopplar samman familjen Kuhlman med Christopher Henrik Braad, Svenska Ostindiska Companiet och ett av de st\u00f6rsta namnen inom europeisk kartografi: Willem Janszoon Blaeu.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r ett astrolabium fr\u00e5n omkring 1630, med en diameter p\u00e5 31 centimeter, best\u00e5ende av tv\u00e5 kopparstick f\u00e4sta p\u00e5 de tv\u00e5 sidorna av en plan tr\u00e4skiva. Ena sidan har r\u00f6rliga metallgraderingar. P\u00e5 en utskjutande kartusch, avsedd f\u00f6r att h\u00e4nga instrumentet, finns tv\u00e5 inskriptioner som ger f\u00f6rem\u00e5let dess betydelse: \"Amstelodami Prostant apud Guiljemum Blaeuw A\u00b0 1624\" och \"Delineavit et excudit Guiljemus Blaeuw A\u00b0 1628\". Med andra ord, instrumentet designades, tillverkades eller s\u00e5ldes i Amsterdam av Willem Janszoon Blaeu n\u00e5gon g\u00e5ng mellan 1620 och 1630.<\/p>\n\n\n\n

Den angivna givaren \u00e4r Nils Johan Gustav Kuhlman (1780-1847), k\u00f6pman i Norrk\u00f6ping och son till Johan (1738-1806). F\u00f6rem\u00e5let var d\u00e4rf\u00f6r fortfarande i familjen Kuhlmans \u00e4go under 1800-talet, innan det inf\u00f6rlivades i museets samlingar. Kuriositetskabinettet<\/a> fr\u00e5n Link\u00f6ping. Men dess familjearv skulle kunna vara \u00e4ldre. Det finns verkligen goda sk\u00e4l att tro att detta astrolabium tillh\u00f6rde Christopher Henrik Braad, en svensk navigat\u00f6r f\u00f6dd 1728 och d\u00f6d 1781, sv\u00e5ger till Johan Kuhlman. Om denna hypotes bekr\u00e4ftas skulle f\u00f6rem\u00e5let inte bara vara en vetenskaplig kuriositet: det skulle bli en relik fr\u00e5n l\u00e5ngdistansnavigering och en s\u00e4llsynt materiell kvarleva av de svenska handelsfamiljernas \u00f6ppenhet mot v\u00e4rlden.<\/p>\n\n\n\n

Ett instrument f\u00f6r att l\u00e4sa himlen<\/h6>\n\n\n\n

Astrolabiet \u00e4r ett av de \u00e4ldsta astronomiska instrumenten. Dess princip bygger p\u00e5 en lika enkel som genial id\u00e9: att representera himmelsf\u00e4ren p\u00e5 en plan yta. Tack vare denna projektion blir det m\u00f6jligt att lokalisera himlakroppars position, m\u00e4ta deras h\u00f6jd \u00f6ver horisonten, best\u00e4mma tiden, utf\u00f6ra vissa astronomiska ber\u00e4kningar och, i navigationssammanhang, hj\u00e4lpa till att best\u00e4mma sin position till sj\u00f6ss. I \u00e5rhundraden var astrolabiet samtidigt ett vetenskapligt verktyg, ett undervisningshj\u00e4lpmedel och en symbol f\u00f6r kunskap. Det tillh\u00f6rde astronomernas, matematikernas, navigat\u00f6rernas och de akademiska. Vissa astrolabier var robusta metallinstrument, byggda f\u00f6r att t\u00e5la daglig anv\u00e4ndning. Andra, mer f\u00f6rfinade, var utformade f\u00f6r studier, demonstration eller samlande. Link\u00f6pingsastrolabiet verkar tillh\u00f6ra denna andra kategori: det \u00e4r inte bara ett skeppsf\u00f6rem\u00e5l, utan ett tryckt och monterat instrument som kombinerar gravyr, tr\u00e4 och r\u00f6rliga delar.<\/p>\n\n\n\n

Exemplaret i fr\u00e5ga kommer fr\u00e5n verkst\u00e4derna hos en stor f\u00f6rl\u00e4ggare och kartograf i Amsterdam. Det vittnar om en tid d\u00e5 gr\u00e4nserna mellan astronomi, kartografi, navigering och publicering fortfarande var mycket suddiga. F\u00f6r att rita en karta var man tvungen att k\u00e4nna till himlen; f\u00f6r att navigera var man tvungen att veta hur man l\u00e4ser stj\u00e4rnorna; f\u00f6r att utbilda piloter var det n\u00f6dv\u00e4ndigt att distribuera instrument, tabeller, jordglober och kartor.<\/p>\n\n\n\n

Willem Janszoon Blaeu, av Tycho Brahe i Amsterdam<\/h6>\n\n\n
\n
\"\"
Portr\u00e4tt av den holl\u00e4ndska kartografen och globmakaren Willem Jansz. Blaeu. Cirka 1655-1670<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Willem Janszoon Blaeus signatur ger astrolabiet ett s\u00e4rskilt v\u00e4rde. Blaeu var inte bara grav\u00f6r eller instrumenthandlare. Han f\u00f6ddes i Alkmaar \u00e5r 1571 och blev en av de stora kartograferna och vetenskapliga utgivarna i 1600-talets Europa. Innan han etablerade sin verkstad i Amsterdam bodde han hos Tycho Brahe, den ber\u00f6mde danske astronomen, p\u00e5 \u00f6n Ven. D\u00e4r utbildade han sig i astronomi, observation av himlakroppar och instrumenttillverkning.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r han \u00e5terv\u00e4nde till Nederl\u00e4nderna grundade han ett f\u00f6retag i Amsterdam som snabbt blev ett av de mest prestigefyllda i Europa. Han tillverkade kartor, atlaser, jordglober och himlaglober, samt diverse vetenskapliga instrument. Amsterdam var d\u00e5 ett av sj\u00f6fartsv\u00e4rldens centrum. Holl\u00e4ndska skepp korsade Atlanten, Indiska oceanen och Asiens hav. Handelsf\u00f6retag beh\u00f6vde kartor, lotsar, instrument och geografisk expertis. I detta sammanhang var ett instrument med Blaeus signatur inte bara ett dekorativt f\u00f6rem\u00e5l. Det tillh\u00f6rde den tekniska kultur som m\u00f6jliggjorde europeisk sj\u00f6fartsexpansion.<\/p>\n\n\n\n

Ett f\u00f6rem\u00e5l \u00e4ldre \u00e4n Braad<\/h6>\n\n\n\n

Link\u00f6pingsastrolabiet \u00e4r fr\u00e5n 1620-talet, medan Christopher Henrik Braad f\u00f6ddes 1728. Ett sekel skiljer dem \u00e5t. Detta utesluter inte m\u00f6jligheten att f\u00f6rem\u00e5let kan ha tillh\u00f6rt honom. Denna kronologiska lucka g\u00f6r hypotesen \u00e4nnu mer sp\u00e4nnande.<\/p>\n\n\n\n

En 1700-talsnavigat\u00f6r kan \u00e4ga ett \u00e4ldre instrument av flera anledningar. Det kan vara ett \u00e4rvt f\u00f6rem\u00e5l, ett samlarobjekt, en professionell souvenir eller en statussymbol. Utbildade sj\u00f6m\u00e4n, officerare, kartografer och kaptener satte stort v\u00e4rde p\u00e5 antika instrument, s\u00e4rskilt n\u00e4r de bar signaturen av ett s\u00e5 prestigefyllt namn som Blaeu. Ett astrolabium av denna kvalitet skulle mycket v\u00e4l kunna beh\u00e5llas inte bara f\u00f6r praktiskt bruk, utan ocks\u00e5 som ett kunskapsobjekt, en mark\u00f6r f\u00f6r maritim kultur eller till och med en karri\u00e4rsouvenir. <\/p>\n\n\n\n

Vi m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rbli f\u00f6rsiktiga. I detta skede finns det inget som definitivt bekr\u00e4ftar att astrolabiet tillh\u00f6rde Braad. D\u00e4remot \u00e4r spridningsv\u00e4gen h\u00f6gst trolig. F\u00f6rem\u00e5let donerades 1839 av en Kuhlman fr\u00e5n Norrk\u00f6ping. Braad var Johan Kuhlmans sv\u00e5ger. Om astrolabiet cirkulerade inom familjekretsen kan det ha g\u00e5tt fr\u00e5n Braad till Kuhlmans, och sedan f\u00f6rvarats i flera decennier innan det sk\u00e4nktes till Link\u00f6pings kuriosakabinett.<\/p>\n\n\n\n

Christopher Henrik Braad, en navigat\u00f6r i familjen Kuhlman<\/h6>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Christopher Henrik Braad intar en unik plats i denna ber\u00e4ttelse. Han f\u00f6ddes 1728 och dog 1781 och tillh\u00f6rde den generation av 1700-talsm\u00e4n vars liv formades av sj\u00f6v\u00e4gar, handelskompanier och utbytet mellan Nordeuropa och avl\u00e4gsna l\u00e4nder. Hans koppling till familjen Kuhlman h\u00e4rr\u00f6rde fr\u00e5n hans \u00e4ktenskap med Johan Kuhlmans syster, Sara-Margaretha, vilket gjorde honom till Johans sv\u00e5ger.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4ktenskap \u00e4r ingen liten detalj. I handelsfamiljer bildade \u00e4ktenskapliga allianser ofta ekonomiska, sociala och kulturella n\u00e4tverk. De f\u00f6renade handelsm\u00e4n, skepps\u00e4gare, officerare, pastorer, administrat\u00f6rer och resen\u00e4rer. Genom sitt \u00e4ktenskap gick Braad in i Kuhlman-familjens krets, och astrolabiet kunde vara ett av de objekt som f\u00f6ljde denna familjecirkulation.<\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk dig vad ett s\u00e5dant instrument representerade i ett Norrk\u00f6pingshem eller i en familjesamling. Det var inte bara ett tekniskt f\u00f6rem\u00e5l. Det var ett konkret bevis p\u00e5 en relation med v\u00e4rlden. Det frammanade resor, os\u00e4kra longituder, breddgrader ber\u00e4knade av solen, anl\u00f6pshamnar, kartor utspridda p\u00e5 ett bord, ber\u00e4ttelser h\u00e4mtade fr\u00e5n Asien eller Afrika, och all den d\u00e4r maritima kulturen som fascinerade samtiden.<\/p>\n\n\n\n

SOIC och sj\u00f6fartsv\u00e4garnas v\u00e4rld<\/h6>\n\n\n\n

Att tala om Braad \u00e4r ocks\u00e5 att tala om Svenska Ostindiska Kompaniet, det ber\u00f6mda SOIC (Svenska Ostindiska Companiet), grundat 1731. I \u00f6ver ett sekel var det det viktigaste instrumentet f\u00f6r svensk kommersiell expansion i Asien. Dess fartyg l\u00e4mnade G\u00f6teborg f\u00f6r Kina, Indien och handelsplatserna i Fj\u00e4rran \u00d6stern och \u00e5terv\u00e4nde lastade med siden, porslin, te och kryddor. Det var inte bara ett kommersiellt f\u00f6retag, utan ocks\u00e5 en symbol f\u00f6r en nationell maritim ambition, i en tid d\u00e5 Sverige f\u00f6rs\u00f6kte etablera sig p\u00e5 den globala handelsv\u00e4gen. SOIC:s navigering f\u00f6rlitade sig p\u00e5 en extraordin\u00e4r ackumulering av praktisk kunskap. F\u00f6r att n\u00e5 Asien var det n\u00f6dv\u00e4ndigt att beh\u00e4rska vindar, str\u00f6mmar, \u00e5rstiderna, rutterna, reven, ankarplatserna och breddgraderna. Sj\u00f6kort och instrument var d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4rnan i detta \u00e4ventyr. De eliminerade inte faran, men de l\u00e4t den konfronteras metodiskt. Ett astrolabium, en kvadrant, en kompass, sj\u00f6kort, astronomiska tabeller och lotsens erfarenhet bildade tillsammans navigat\u00f6rens mentala och materiella verktygsl\u00e5da. Link\u00f6pingsastrolabiet, \u00e4ven om det \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n Braads karri\u00e4r, tillh\u00f6r denna v\u00e4rld. Det p\u00e5minner oss om att l\u00e5ngdistansnavigering aldrig enbart handlade om mod eller dj\u00e4rvhet. Det var ocks\u00e5 en till\u00e4mpad vetenskap, baserad p\u00e5 observation av himlen, geometri, tidsm\u00e4tning och representation av rum.<\/p>\n\n\n\n

Link\u00f6pingsastrolabiet, \u00e4ven om det \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n Braads karri\u00e4r, tillh\u00f6r denna v\u00e4rld. Det p\u00e5minner oss om att l\u00e5ngdistansnavigering aldrig bara var en fr\u00e5ga om mod eller dj\u00e4rvhet. Det var ocks\u00e5 en till\u00e4mpad vetenskap, baserad p\u00e5 observation av himlen, geometri, tidsm\u00e4tning och representation av rum.<\/p>\n\n\n\n

En familje- och maritim relik<\/h6>\n\n\n\n

Om astrolabiet verkligen tillh\u00f6rde Christopher Henrik Braad, \u00e4r det ett exceptionellt f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r Kuhlman-familjens historia. F\u00e5 familjer bevarar s\u00e5 p\u00e5tagliga sp\u00e5r av sina band till sj\u00f6fart och handelsf\u00f6retag. Arkiv inneh\u00e5ller namn, datum, vigslar och sl\u00e4ktlinjer. F\u00f6rem\u00e5len vittnar dock om en n\u00e4rvaro.<\/p>\n\n\n\n

Kanske \u00e4r det just detta som g\u00f6r f\u00f6rem\u00e5let s\u00e5 v\u00e4rdefullt. Det \u00e4r inte bara vackert eller gammalt. Det st\u00e5r i historiens v\u00e4gsk\u00e4l. Mellan vetenskapen och havet, mellan Amsterdam och Sverige, mellan SOIC och Norrk\u00f6ping, mellan en sj\u00f6farare och en handelsfamilj, har det i tysthet f\u00e4rdats genom \u00e5rhundradena. Att se p\u00e5 det idag \u00e4r att se, inuti en skiva av tr\u00e4, papper och metall, en hel bortgl\u00f6md geografi.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Parmi les objets conserv\u00e9s au cabinet de curiosit\u00e9s de Link\u00f6ping, il en est un qui semble, plus que tout autre, ouvrir une fen\u00eatre sur le vaste monde des voyages : un astrolabe du XVIIe si\u00e8cle, donn\u00e9 en 1839 par un membre de la famille Kuhlman de Norrk\u00f6ping. \u00c0 premi\u00e8re vue, l’objet appartient au domaine des … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Braads astrolabium: fr\u00e5n SOIC till Link\u00f6pings kuriosakabinett<\/span><\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_uag_custom_page_level_css":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[27,45,31,28],"tags":[],"class_list":["post-3412","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-la-suede-gustavienne","category-le-cercle-de-johan","category-norrkoping","category-personnages"],"aioseo_notices":[],"uagb_featured_image_src":{"full":false,"thumbnail":false,"medium":false,"medium_large":false,"large":false,"1536x1536":false,"2048x2048":false,"trp-custom-language-flag":false,"post-thumbnail":false,"mailpoet_newsletter_max":false,"woocommerce_thumbnail":false,"woocommerce_single":false,"woocommerce_gallery_thumbnail":false},"uagb_author_info":{"display_name":"etienne.laude@yahoo.fr","author_link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/author\/etienne-laudeyahoo-fr\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"Parmi les objets conserv\u00e9s au cabinet de curiosit\u00e9s de Link\u00f6ping, il en est un qui semble, plus que tout autre, ouvrir une fen\u00eatre sur le vaste monde des voyages : un astrolabe du XVIIe si\u00e8cle, donn\u00e9 en 1839 par un membre de la famille Kuhlman de Norrk\u00f6ping. \u00c0 premi\u00e8re vue, l’objet appartient au domaine des…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3412","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3412"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3412\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3427,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3412\/revisions\/3427"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3412"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3412"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3412"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}