{"id":3497,"date":"2026-06-29T17:14:02","date_gmt":"2026-06-29T17:14:02","guid":{"rendered":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/?p=3497"},"modified":"2026-07-01T07:50:22","modified_gmt":"2026-07-01T07:50:22","slug":"alger-les-annees-fondatrices-1841-1849-3","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/alger-les-annees-fondatrices-1841-1849-3\/","title":{"rendered":"Alger, grund\u00e5ren (1841-1849)"},"content":{"rendered":"
6. M\u00e4klarnas debatt \u2013 v\u00e5ren 1844<\/h6>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\n\n\n\n

P\u00e5 morgonen den 2 april 1844 satte sig Josef Kuhlman vid sitt vanliga bord p\u00e5 kaf\u00e9et p\u00e5 Rue de la Marine, best\u00e4llde sitt turkiska kaffe och vecklade ut Courrier d’Afrique, d’Orient et de la M\u00e9diterran\u00e9e<\/em> (1). Titeln fick honom att stanna upp: LES M\u00c4KLARE I ALGERIET<\/a><\/strong>Han st\u00e4llde ner sin kopp och l\u00e4ste.<\/p>\n\n\n\n

\u201dEn fr\u00e5ga av kommersiellt intresse debatteras f\u00f6r n\u00e4rvarande; en fr\u00e5ga av stor vikt; det g\u00e4ller grunden f\u00f6r hur ut\u00f6vandet av m\u00e4klaryrket ska regleras i Algeriet.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Hans framtid l\u00e5g i de f\u00e5 raderna.<\/p>\n\n\n\n

Tv\u00e5 system st\u00e5r i konflikt.<\/h6>\n\n\n
\n
\"\"
Le Courier d’Afrique, 2 avril 1844.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Tidningen lade tydligt fram alternativet som kolonin stod inf\u00f6r. \u00c5 ena sidan systemet med gillen och monopol: ett begr\u00e4nsat antal ministeriella tj\u00e4nstem\u00e4n utsedda av krigsministern, garanterade av en summa pengar, som ut\u00f6vade sina \u00e4mbeten mot en avgift, likt den storstadsfranska modellen som \u00e4rvts fr\u00e5n Ancien R\u00e9gime och aldrig riktigt reformerats. \u00c5 andra sidan fri konkurrens inramad av garantier f\u00f6r moral och kompetens: tilltr\u00e4det till yrket skulle inte vara villkorat av en summa pengar, utan av erk\u00e4nnande av handelskammaren och domstolen, garanter f\u00f6r m\u00e4klarnas kvalitet.<\/p>\n\n\n\n

\"Courrier d'Afrique\" gjorde ingen hemlighet av sin preferens. Dess centrala argument var sj\u00e4lvklart f\u00f6r alla som hade observerat Alger sedan 1841:<\/p>\n\n\n\n

\u201dI kolonin \u00e4r jorden fortfarande jungfrulig. H\u00e4r finns inga f\u00f6rv\u00e4rvade r\u00e4ttigheter som man \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r att kompromissa med; experiment kan g\u00f6ras. Om \u00e4mbetets korruption \u00e4r en av de sjukdomar som det skulle vara farligt att bota, varf\u00f6r inokulera den i Algeriet, som \u00e4nnu inte \u00e4r drabbat av den? Varf\u00f6r blint \u00f6verf\u00f6ra institutioner till ett framv\u00e4xande samh\u00e4lle som kanske bara \u00e4r l\u00e4mpliga f\u00f6r ett gammalt samh\u00e4lle?\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Josef l\u00e4ste om detta stycke tv\u00e5 g\u00e5nger. Han t\u00e4nkte p\u00e5 Schultze, som hade sagt till honom fr\u00e5n deras allra f\u00f6rsta m\u00f6te: \"F\u00f6rst\u00e5 de tv\u00e5 lagren: den franska administrationen, som officiellt kontrollerar allt, och n\u00e4tverken, som fungerar enligt sina egna koder.\"<\/em> Tidningen f\u00f6rsvarade just denna id\u00e9: att reglerna i Algeriet kunde vara annorlunda, att intelligens och meriter borde g\u00e5 f\u00f6re pengar och privilegier.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r en svensk med examen fr\u00e5n Uppsala, flytande franska, tyska och sitt modersm\u00e5l, och v\u00e4l bevandrad i den nordiska och baltiska handelns praxis, var det fria marknadssystemet uppenbarligen mer f\u00f6rdelaktigt. Monopolsystemet, \u00e5 andra sidan, riskerade att reservera positionerna f\u00f6r fransm\u00e4n fr\u00e5n fastlandet med sitt kapital. Han vek f\u00f6rsiktigt tidningen och stoppade ner den i sin skolv\u00e4ska. Han skulle diskutera det med Cruseustolpe.<\/p>\n\n\n\n

Besvikelsen den 12 maj<\/h6>\n\n\n\n

Den 12 maj 1844, den Courrier d’Afrique<\/em> publicerade en kort artikel vars ton sa allt<\/p>\n\n\n\n

\"Dekretet om m\u00e4klare, som ivrigt v\u00e4ntades i Algeriet, har just undertecknats av krigsministern.\"<\/em><\/p>\n\n\n\n

Josef l\u00e4ste vidare med en v\u00e4xande k\u00e4nsla av modf\u00e4lldhet. Dekretet bef\u00e4ste just det system som tidningen hade k\u00e4mpat emot: ett begr\u00e4nsat antal m\u00e4klare, utn\u00e4mning av krigsministern och s\u00e4kerhetsdepositioner proportionella mot st\u00e4dernas befolkning. Monopolet hade segrat. Tidningen avslutade med knappt dold bitterhet: \u201dVi \u00e4r ledsna \u00f6ver att se att regeringen forts\u00e4tter att importera den uttj\u00e4nta utrustningen fr\u00e5n v\u00e5rt gamla storstadssamh\u00e4lle till det framv\u00e4xande algeriska samh\u00e4llet, som beh\u00f6ver efterlikning och vitalitet, utan att ta h\u00e4nsyn till skillnaderna i platser, situationer och behov. Samma plagg passar inte alla storlekar.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Josef lade ner tidningen. Max fyrtio m\u00e4klare f\u00f6r Alger-residenset. Utsedda av Paris. F\u00f6r en utl\u00e4nning som honom verkade d\u00f6rren st\u00e4ngas innan den ens hade st\u00e5tt p\u00e5 gl\u00e4nt.<\/p>\n\n\n\n

Artikel 14: Den avg\u00f6rande klausulen<\/h6>\n\n\n\n

Den 12 juni 1844, den Courrier d’Afrique<\/em> publicerade hela dekretet (2). Josef l\u00e4ste det artikel f\u00f6r artikel, med den noggrannhet som en tidigare sekreterare vid Kommerskollegium, van vid f\u00f6reskrifter, hade.<\/p>\n\n\n\n

Artikel 4 definierade sj\u00f6fartsm\u00e4klare, den mest komplexa och h\u00f6gst v\u00e4rderade kategorin: de utarbetade sj\u00f6f\u00f6rs\u00e4kringsavtal, certifierade premier, hade ensamr\u00e4tt att v\u00e4cka deklarationer, certepartier (3) och konossement (4) inf\u00f6r domstol, och fungerade som officiella mellanh\u00e4nder f\u00f6r \"alla utl\u00e4nningar, redare, k\u00f6pm\u00e4n och fartygsbes\u00e4ttningar\". I en kosmopolitisk hamn som Alger var detta en daglig och absolut n\u00f6dv\u00e4ndig uppgift. Artikel 14 lade tidningen p\u00e5 bordet, och Josef k\u00e4nde n\u00e5got f\u00f6r\u00e4ndras inom sig. Han l\u00e4ste den l\u00e5ngsamt igen:<\/p>\n\n\n\n

\u201dIngen ska antas till m\u00e4klartj\u00e4nst om de inte \u00e4r franska\u2026 Utl\u00e4nningar kan dock antas till m\u00e4klartj\u00e4nst efter tre \u00e5rs p\u00e5 varandra f\u00f6ljande bos\u00e4ttning i Algeriet, och om de uppfyller de \u00e5lders-, moral- och f\u00f6rm\u00e5gakrav som f\u00f6reskrivs i ovanst\u00e5ende best\u00e4mmelser.\u201d<\/em><\/p>\n\n\n\n

Han gjorde ber\u00e4kningen i huvudet. V\u00e5ren 1841: hans ankomst till Charlemagne<\/em>. Juni 1844: tre \u00e5r och n\u00e5gra veckor. Han var kvalificerad, n\u00e4tt och j\u00e4mnt, men kvalificerad.<\/p>\n\n\n\n

Artikel 18 specificerade s\u00e4kerhetsdepositionen: 5 000 franc f\u00f6r bostaden i Alger (5). En ansenlig summa. Josef funderade \u00f6ver det. Tre \u00e5rs arbete som handelsattach\u00e9 vid konsulatet hade gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r honom att samla p\u00e5 sig en del besparingar, men 5 000 franc representerade en hel \u00e5rsinkomst. Han kanske beh\u00f6vde hitta st\u00f6d, f\u00f6rhandla fram en avbetalningsplan.<\/p>\n\n\n\n

Han l\u00e4ste om villkoren en g\u00e5ng till: tjugofem \u00e5rs \u00e5lder \u2713, tre \u00e5rs bos\u00e4ttning \u2713, intyg om god vandel som ska utf\u00e4rdas av f\u00f6rvaltningsmyndigheten \u2713 och beh\u00f6righet att verifieras av Algeriets handelskammare \u2713. Hans profil uppfyllde alla krav. Hans flytande kunskaper i svenska och tyska, tv\u00e5 viktiga handelsspr\u00e5k inom \u00d6stersj\u00f6- och Hansahandeln, gjorde honom till en oers\u00e4ttlig tolk i denna hamn som frekventeras av fartyg fr\u00e5n hela Nordeuropa.<\/p>\n\n\n\n

Den kv\u00e4llen gick Josef upp till Calorama f\u00f6r att informera Schultze.<\/p>\n\n\n\n

Mer kommer i ett kommande nummer\u2026<\/em><\/p>\n\n\n\n

Anteckningar:<\/h6>\n\n\n\n

(1)<\/strong> Courrier d\u2019Afrique, d\u2019Orient et de la M\u00e9diterran\u00e9e var den viktigaste koloniala tidningen i Alger p\u00e5 1840-talet. Den bevakade den framv\u00e4xande kolonins milit\u00e4ra, kommersiella och politiska angel\u00e4genheter.<\/p>\n\n\n\n

(2) Dekretet om handelsm\u00e4klare, undertecknat den 6 maj 1844 i Paris av marskalk hertig av Dalmatien (Nicolas Jean-de-Dieu Soult, 1769-1851), r\u00e5dets president och krigsminister. Denna text med 28 artiklar organiserade permanent m\u00e4klaryrket i franska Algeriet.<\/p>\n\n\n\n

(3) Befraktningsavtal: avtal om befraktning av ett fartyg, som anger villkoren f\u00f6r transport av varor mellan en redare och en avlastare.<\/p>\n\n\n\n

(4) Konossement: \u00e4gander\u00e4tt till varor under sj\u00f6transport, viktigt dokument f\u00f6r all hamnhandel.<\/p>\n\n\n\n

(5) 5 000 franc \u00e5r 1844 motsvarade ungef\u00e4r tv\u00e5 till tre \u00e5rsl\u00f6ner f\u00f6r en kvalificerad anst\u00e4lld. S\u00e4kerhetsdepositionen \u00e5terbetalades till m\u00e4klaren vid slutet av hans anst\u00e4llningstid, med avdrag f\u00f6r eventuella domar som meddelats mot honom i tj\u00e4nsten.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

6. Le d\u00e9bat des courtiers – printemps 1844 Ce matin du 2 avril 1844, Josef Kuhlman s’installa \u00e0 sa table habituelle au caf\u00e9 de la rue de la Marine, commanda son caf\u00e9 turc et d\u00e9plia le Courrier d’Afrique, d’Orient et de la M\u00e9diterran\u00e9e (1). Le titre l’arr\u00eata net : LES COURTIERS D’ALGER. Il posa sa … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Alger, grund\u00e5ren (1841-1849)<\/span><\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_uag_custom_page_level_css":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[32,30,28],"tags":[],"class_list":["post-3497","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-algerie","category-lieux","category-personnages"],"aioseo_notices":[],"uagb_featured_image_src":{"full":false,"thumbnail":false,"medium":false,"medium_large":false,"large":false,"1536x1536":false,"2048x2048":false,"trp-custom-language-flag":false,"post-thumbnail":false,"mailpoet_newsletter_max":false,"woocommerce_thumbnail":false,"woocommerce_single":false,"woocommerce_gallery_thumbnail":false},"uagb_author_info":{"display_name":"etienne.laude@yahoo.fr","author_link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/author\/etienne-laudeyahoo-fr\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"6. Le d\u00e9bat des courtiers – printemps 1844 Ce matin du 2 avril 1844, Josef Kuhlman s’installa \u00e0 sa table habituelle au caf\u00e9 de la rue de la Marine, commanda son caf\u00e9 turc et d\u00e9plia le Courrier d’Afrique, d’Orient et de la M\u00e9diterran\u00e9e (1). Le titre l’arr\u00eata net : LES COURTIERS D’ALGER. Il posa sa…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3497","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3497"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3497\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3757,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3497\/revisions\/3757"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3497"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3497"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3497"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}