{"id":3540,"date":"2026-08-02T20:28:36","date_gmt":"2026-08-02T20:28:36","guid":{"rendered":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/?p=3540"},"modified":"2026-07-22T22:09:16","modified_gmt":"2026-07-22T22:09:16","slug":"alger-les-annees-fondatrices-1841-1849-8","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/alger-les-annees-fondatrices-1841-1849-8\/","title":{"rendered":"Konsul Schultzes d\u00f6d"},"content":{"rendered":"
11. Alger, grund\u00e5ren (1841-1849) \u2013 13 februari 1847<\/h6>\n\n\n\n
\"\"
Begravning av Sveriges och Norges konsul Johan Fredrik Schultze, februari 1847. Bild genererad av AI.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den 13 februari 1847 dog Johan Fredrik Schultze p\u00e5 Rue de la Licorne, i det konsul\u00e4ra hus han hade bebott i elva \u00e5r. Han var sjuttiotre \u00e5r gammal. Han hade varit i Alger i trettiosju \u00e5r. Josef fick veta det tidigt p\u00e5 morgonen.<\/p>\n\n\n\n

Trettiosju \u00e5r<\/h6>\n\n\n\n

Schultze anl\u00e4nde till Alger 1810, uts\u00e4nd av den svenska regeringen. Dey regerade fortfarande, sj\u00f6r\u00f6vare korsade Medelhavet, och staden hade varit ottomansk i tre \u00e5rhundraden. Han hade byggt Salp\u00eatri\u00e8re-sjukhuset f\u00f6r Dey; byggnaderna fanns fortfarande kvar, nu anv\u00e4nda som en fransk barack. Han hade bevittnat er\u00f6vringen 1830 fr\u00e5n sin villa p\u00e5 h\u00f6jderna, n\u00e5gra hundra meter fr\u00e5n slagf\u00e4ltet. Han hade representerat Sverige, Norge, Ryssland och Preussen samtidigt \u2013 fyra stater vars intressen han ensam f\u00f6respr\u00e5kade p\u00e5 denna Afrikas kust (1). I \u00e5ratal hade han h\u00e5llit hov p\u00e5 12 Rue de la Licorne och v\u00e4lkomnat officerare, konstn\u00e4rer, forskare och resen\u00e4rer fr\u00e5n alla nationer.<\/p>\n\n\n\n

Ingen europ\u00e9 som bodde i Alger \u00e5r 1847 k\u00e4nde staden b\u00e4ttre \u00e4n han.<\/p>\n\n\n\n

Templet p\u00e5 Rue de Chartres<\/h6>\n\n\n
\n
\"\"
Pastor Jean-Fran\u00e7ois Sautter (1791-1872)<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Hans begravning \u00e4gde rum i den protestantiska kyrkan p\u00e5 Rue de Chartres, som invigts fjorton m\u00e5nader tidigare, den 25 december 1845 (2). Pastor Jean-Fran\u00e7ois Sautter f\u00f6rr\u00e4ttade kyrkan; han var den f\u00f6rste pastorn i Algeriets protestantiska konsistorium, i tj\u00e4nst sedan 1837 (3). Begravningen bes\u00f6ktes av en stor folkmassa (4). Representanter fr\u00e5n alla utl\u00e4ndska konsulat som fanns i landet var d\u00e4r, liksom uniformerad milit\u00e4r personal, inklusive \u00f6verste Marengo. K\u00f6pm\u00e4n och framst\u00e5ende medborgare var ocks\u00e5 n\u00e4rvarande. N\u00e5gra hade k\u00e4nt Schultze sedan regencyperioden, och greve Guyot representerade generalguvern\u00f6ren. Och Josef, naturligtvis\u2026<\/p>\n\n\n\n

Crusenstolpe tog ordet. Han hade egentligen inte f\u00f6rberett n\u00e5got tal; han hade inte beh\u00f6vt det. Han k\u00e4nde Schultzes karri\u00e4r b\u00e4ttre \u00e4n n\u00e5gon annan, efter att ha observerat honom sedan 1832, sedan den dag han anl\u00e4nde till Alger som konsul\u00e4rsekreterare och fann sig sj\u00e4lv framf\u00f6r den h\u00e4r mannen som redan kallades patriarken.<\/p>\n\n\n\n

Han talade om 1810, om den osmanska staden, om Dey, om Salp\u00eatri\u00e8re. Han talade om 1830, om er\u00f6vringen som observerades fr\u00e5n h\u00f6jderna, om de franska batterierna som installerades p\u00e5 konsulatets omr\u00e5de, om de skador som orsakats och som staten aldrig varit villig att kompensera. Han talade om de fyra stater som representerades samtidigt, om det f\u00f6rtroende som Stockholm, Sankt Petersburg och Berlin visade dem. Han talade om Kenney, om salongen p\u00e5 Rue de la Licorne, om Calorama och dess terrass med utsikt \u00f6ver bukten. Han talade om en man som hade sett denna stad f\u00f6r\u00e4ndras i trettiosju \u00e5r utan att n\u00e5gonsin upph\u00f6ra att tj\u00e4na den. Josef lyssnade.<\/p>\n\n\n\n

Konsulernas torg<\/h6>\n\n\n\n

Processionen bildade sig framf\u00f6r templet och fortsatte mot Saint-Eug\u00e8nes kyrkog\u00e5rd, p\u00e5 h\u00f6jderna av Bab-el-Oued. En tomt d\u00e4r hade beviljats \u200b\u200bAlgeriets konsul\u00e4ra k\u00e5r tv\u00e5 \u00e5r tidigare, dit kvarlevorna av de konsuler som tidigare begravts p\u00e5 den kristna kyrkog\u00e5rden flyttades (5). Schultze var en av de f\u00f6rsta som begravdes direkt p\u00e5 denna plats som snart skulle kallas \"Konsultorget\".<\/p>\n\n\n\n

Kenney stod rakryggad, kl\u00e4dd i svart, med Crusenstolpe vid sin sida. Pastor Sautter l\u00e4ste n\u00e5gra verser ur Bibeln. Graven var enkel och bestod av en vit marmorplatta placerad p\u00e5 en l\u00e5g bas. M\u00e5nga \u00e5r senare visste ingen n\u00e5gonsin vem som hade rest en pelare \u00f6ver graven. V\u00e4nnen ville f\u00f6rbli anonym.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r gravyren graverades l\u00f6d:<\/p>\n\n\n\n

\"H\u00e4r ligger en patriark, John Friderick Schultze, Sveriges och Norges konsul, charg\u00e9 d'affaires i Ryssland och Preussen, f\u00f6dd n\u00e4ra Stockholm den 15 januari 1774 och d\u00f6d den 13 februari 1847. En v\u00e4n trogen minnesreligionen reste detta blygsamma monument \u00f6ver honom p\u00e5 fr\u00e4mmande mark.\"<\/em> (6)<\/p>\n\n\n\n

Dagen efter<\/h6>\n\n\n\n

Crusenstolpe tilltr\u00e4dde officiellt konsulatet. Han hade kontakterna, erfarenheten och k\u00e4nde landet v\u00e4l. Alla var \u00f6vertygade om att han skulle utf\u00f6ra sina uppgifter beundransv\u00e4rt. Josef fortsatte sin verksamhet i hamnen. Fartyg anl\u00f6pte hamnen enligt sina tidtabeller. Han fortsatte att l\u00e4sa sina tidningar varje morgon p\u00e5 Caf\u00e9 de la Bourse. Han blev den skeppsm\u00e4klare som Schultze hade uppmuntrat honom att bli.<\/p>\n\n\n\n

Men ett kapitel hade just avslutats. Staden han hade bott i i sex \u00e5r hade blivit v\u00e4ldigt annorlunda fr\u00e5n den Schultze k\u00e4nt trettiosju \u00e5r tidigare. En annan stad ocks\u00e5 fr\u00e5n den d\u00e4r han sj\u00e4lv hade landstigit 1841. Alger f\u00f6r\u00e4ndrades f\u00f6r snabbt.<\/p>\n\n\n\n

En v\u00e4n trogen mot minnets religion.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Det blev aldrig k\u00e4nt vem som hade skrivit denna gravskrift.<\/p>\n\n\n\n

Anteckningar:<\/h6>\n\n\n\n

(1)<\/strong> Johan Fredrik Schultze representerade samtidigt fyra stater i Alger: Sverige och Norge (f\u00f6renade i personalunion sedan 1814), Ryssland och Preussen. Denna dubbla roll demonstrerade hans exceptionella diplomatiska inflytande. Se \u00e4ven: P\u00e5 rue de la Licorne 12<\/a>, p\u00e5 samma webbplats.<\/p>\n\n\n\n

(2)<\/strong> Det protestantiska templet i Alger<\/a>Kyrkan, bel\u00e4gen p\u00e5 rue de Chartres (nu rue Amar El Kama), invigdes den 25 december 1845 i n\u00e4rvaro av greve Eug\u00e8ne Guyot, generaldirekt\u00f6r f\u00f6r civila angel\u00e4genheter. Den byggdes av arkitekten Pierre-Auguste Guiauchain och rymde cirka 350 personer och anordnades tv\u00e5 s\u00f6ndagsgudstj\u00e4nster \u2013 en p\u00e5 franska, den andra p\u00e5 tyska.<\/p>\n\n\n\n

(3)<\/strong> Jean-Fran\u00e7ois Sautter<\/strong> ,: den f\u00f6rsta officiella pastorn i Algeriets protestantiska konsistorie, inr\u00e4ttad genom kungligt dekret av den 31 oktober 1839. Han kallades fr\u00e5n Grignan-templet i Marseille och l\u00e4mnade Alger 1847, samma \u00e5r som Schultze dog. Hans eftertr\u00e4dare, Guillaume Monod, anl\u00e4nde inte f\u00f6rr\u00e4n 1849, vilket l\u00e4mnade den protestantiska f\u00f6rsamlingen utan en permanent pastor i tv\u00e5 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

(4)<\/strong> \u201dSchultze dog i v\u00e5r stad 1847 och hans begravning bes\u00f6ktes av en stor folkmassa.\u201d<\/em> (Fayolle, Les Feuillets d’El-Djeza\u00efr<\/em>, volume 2, 1942.)<\/p>\n\n\n\n

(5)<\/strong> \u201dP\u00e5 Saint-Eug\u00e8ne-kyrkog\u00e5rden beviljades en liten tomt underf\u00f6rst\u00e5tt till Algeriets konsul\u00e4ra k\u00e5r, k\u00e4nd som Konsulernas torg; det var dit som, omkring 1845, kvarlevorna av de konsuler som tidigare begravts p\u00e5 den kristna kyrkog\u00e5rden transporterades f\u00f6r \u00e5terbegravning.\u201d<\/em> (Fayolle, ibid.)<\/p>\n\n\n\n

(6)<\/strong> Epitafium dokumenterat av Fayolle (Les Feuillets d’El-Djeza\u00efr<\/em>, volym 2, 1942). Identiteten p\u00e5 \u00ab\u00a0l’ami fid\u00e8le\u00a0\u00bb<\/em> personen som best\u00e4llde monumentet \u00e4r ok\u00e4nd. Kenney Bowen-Schultze vilar bredvid det. Hans gravskrift: \"H\u00e4r ligger Kenney Bowen, \u00e4nka efter Schultze, som dog den 1 april 1861, 51 \u00e5r gammal.\"<\/em><\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4llor: El-Djeza\u00efrs anteckningsb\u00f6cker, Th. <\/em>Fayolle, band 2, 1942; Konsulsstaten, Almquist, Stockholm 1914; Wikipedia, det protestantiska templet i Alger.<\/em><\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

11. Alger, les ann\u00e9es fondatrices (1841-1849) – 13 f\u00e9vrier 1847 Le 13 f\u00e9vrier 1847, Johan Fredrik Schultze mourut rue de la Licorne, dans la maison consulaire qu’il occupait depuis onze ans. Il avait soixante-treize ans. Il \u00e9tait \u00e0 Alger depuis trente-sept. Josef l’apprit t\u00f4t le matin. Trente-sept ans Schultze \u00e9tait arriv\u00e9 \u00e0 Alger en 1810, … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Konsul Schultzes d\u00f6d<\/span><\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_uag_custom_page_level_css":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[32,30,28],"tags":[],"class_list":["post-3540","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-algerie","category-lieux","category-personnages"],"aioseo_notices":[],"uagb_featured_image_src":{"full":false,"thumbnail":false,"medium":false,"medium_large":false,"large":false,"1536x1536":false,"2048x2048":false,"trp-custom-language-flag":false,"post-thumbnail":false,"mailpoet_newsletter_max":false,"woocommerce_thumbnail":false,"woocommerce_single":false,"woocommerce_gallery_thumbnail":false},"uagb_author_info":{"display_name":"etienne.laude@yahoo.fr","author_link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/author\/etienne-laudeyahoo-fr\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"11. Alger, les ann\u00e9es fondatrices (1841-1849) – 13 f\u00e9vrier 1847 Le 13 f\u00e9vrier 1847, Johan Fredrik Schultze mourut rue de la Licorne, dans la maison consulaire qu’il occupait depuis onze ans. Il avait soixante-treize ans. Il \u00e9tait \u00e0 Alger depuis trente-sept. Josef l’apprit t\u00f4t le matin. Trente-sept ans Schultze \u00e9tait arriv\u00e9 \u00e0 Alger en 1810,…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3540","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3540"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3540\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4075,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3540\/revisions\/4075"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3540"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3540"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3540"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}