{"id":3985,"date":"2026-07-17T08:19:40","date_gmt":"2026-07-17T08:19:40","guid":{"rendered":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/?p=3985"},"modified":"2026-07-15T08:28:29","modified_gmt":"2026-07-15T08:28:29","slug":"comment-josef-kuhlman-arriva-a-alger","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/comment-josef-kuhlman-arriva-a-alger\/","title":{"rendered":"Hur Josef Kuhlman anl\u00e4nde till Alger"},"content":{"rendered":"

Inledande anm\u00e4rkning: Det f\u00f6ljande \u00e4r en historisk hypotes, byggd p\u00e5 en m\u00e4ngd konvergerande bevis. Inget dokument hittills bevisar f\u00f6rekomsten av ett samband mellan Magnus Jacob Crusenstolpe och Josef Kuhlman. Men sammantr\u00e4ffandena \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga, f\u00f6r precisa, f\u00f6r konsekventa f\u00f6r att ignoreras. <\/em><\/p>\n\n\n

\n
\"Le
Josef Kuhlman (1809-1876)<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Jag hade alltid undrat vad som hade drivit Josef att ge sig av till Algeriet. Vid den tiden kunde s\u00e4kerligen lockelsen av nyhet, Orienten eller till och med \u00e4ventyr f\u00f6rklara denna avresa, s\u00e4rskilt f\u00f6r familjen Kuhlman. Men n\u00e5gon, n\u00e5got, m\u00e5ste ha p\u00e5verkat detta beslut, \u00f6ppnat just denna d\u00f6rr. Man anl\u00e4nder inte bara 1841 till ett nyligen er\u00f6vrat Algeriet av en slump, utan kontakter, utan en introduktion.<\/p>\n\n\n\n

Det troliga svaret kom fr\u00e5n ett ov\u00e4ntat h\u00e5ll: en liten svensk bok, till\u00e4gnad en landsortsstad, som verkade inte ha n\u00e5got att g\u00f6ra med Nordafrika.<\/p>\n\n\n\n

Hertzmans bok, en inventering som avsl\u00f6jar mer \u00e4n vad som syns vid f\u00f6rsta anblicken<\/h6>\n\n\n\n

Per Fredrik Hertzman f\u00f6ddes den 23 januari 1810 i Tingstad n\u00e4ra Norrk\u00f6ping, son till kyrkoherden. Han var jurist till utbildningen och tj\u00e4nstgjorde som notarie och sedan som kommunal domare i Norrk\u00f6ping. Han var ocks\u00e5 en diskret forskare, passionerad f\u00f6r sin stads historia. Under de sista decennierna av sitt liv skrev han en text som skulle publiceras postumt: Anteckningar om Norrk\u00f6pings stad<\/em>, topografiska anteckningar om gamla Norrk\u00f6ping som det existerade vid b\u00f6rjan av 1800-talet.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Per Fredrik Hertzman (1810-1884)<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Boken ger en mycket detaljerad redog\u00f6relse f\u00f6r gamla Norrk\u00f6ping, gata f\u00f6r gata, hus f\u00f6r hus, \u00e4gare f\u00f6r \u00e4gare \u2013 staden f\u00f6rfattaren k\u00e4nde i sin barndom och ungdom. Det \u00e4r en promenad genom ett f\u00f6rsvunnet Norrk\u00f6ping, f\u00f6re de stora br\u00e4nderna 1822 och 1826 som h\u00e4rjade en stor del av det.<\/p>\n\n\n\n

Och bland de hundratals namn han n\u00e4mner intar familjen Kuhlman en s\u00e4rskild plats. Hertzman tycks k\u00e4nna familjen Kuhlman. Huset som tillh\u00f6rde Johan Kuhlman (1738\u20131806), grosshandlare och riddare av Vasaorden, l\u00e5g i h\u00f6rnet av Drottninggatan och Skolgatan, en av de mest k\u00e4nda adresserna i Norrk\u00f6ping. Hertzman talar om det med en precision som f\u00f6rr\u00e5der personlig kunskap: han beskriver det autografalbum som Johan Kuhlman hade sammanst\u00e4llt under \u00e5rens lopp, signerat av sin tids mest ber\u00f6mda personer; han n\u00e4mner att m\u00e5laren Pehr H\u00f6rberg hade ritat en vy av familjens lantg\u00e5rd, R\u00f6dmossen i Kolm\u00e5rden; han ber\u00e4ttar att n\u00e4r huset brann ner 1822, byggde Johans tv\u00e5 s\u00f6ner upp det igen \"med anm\u00e4rkningsv\u00e4rd fromhet, n\u00e4stan exakt som det var\"; Han noterar ocks\u00e5 att den ber\u00f6mde professorn Johan Henrik Lid\u00e9n hade bott d\u00e4r s\u00e4ngliggande i sjutton \u00e5r fram till sin d\u00f6d 1793, hos Johan Kuhlman som \u00e5tnj\u00f6t allm\u00e4nt respekt och uppr\u00e4tth\u00f6ll n\u00e4ra band med sin tids stora intellektuella gestalter.<\/p>\n\n\n\n

Detta \u00e4r inte beskrivningen av en fr\u00e4mling. Det \u00e4r portr\u00e4ttet av en familj Hertzman hade k\u00e4nt, vars intima detaljer han var bekant med, och som han uppenbarligen \u00e4gnade sin beundran. Men det var ett annat, till synes oskyldigt omn\u00e4mnande i samband med hans bok, som v\u00e4ckte mina misstankar.<\/p>\n\n\n\n

Magnus Jacob Cresenstolpe<\/a><\/h6>\n\n\n\n

I den biografiska noten som inleder boken ber\u00e4ttar f\u00f6rl\u00e4ggaren Gustaf Malmberg att Hertzman, efter sina studier, \u00e5kte till Stockholm omkring 1836 och arbetade d\u00e4r i flera \u00e5r. Och han specificerar:<\/p>\n\n\n\n

\n

\"...under vilken han personligen gjorde bekantskap med den ber\u00f6mde herr J. Crusenstolpe. Han \u00e5terv\u00e4nde sedan till \u00d6sterg\u00f6tland, d\u00e4r han bekv\u00e4mt nog f\u00f6rs\u00f6kte undvika m\u00f6jligheten att kompromettera sig under de oroligheter som kort d\u00e4refter utbr\u00f6t i huvudstaden i samband med h\u00f6gf\u00f6rr\u00e4derir\u00e4tteg\u00e5ngen mot Crusenstolpe.\"<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n

\n
\"\"
Magnus Jacob Crusenstolpe (1795\u20131865)<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Magnus Jacob Crusenstolpe (1795\u20131865) \u00e4r en av de mest kontroversiella personerna i 1800-talets Sverige. Han var advokat, historisk romanf\u00f6rfattare och politisk journalist och arresterades 1838 f\u00f6r majest\u00e4tsbrott efter att ha publicerat tunt dold kritik av Karl XIV Johan (Bernadotte). Hans f\u00e4ngelsestraff utl\u00f6ste upplopp i Stockholm i juni 1838, \"Junidagarna\", en av de f\u00f6rsta episoderna av liberal revolt i modern svensk historia.<\/p>\n\n\n\n

Hertzman k\u00e4nde honom personligen. Och han hade ansett det klokt att l\u00e4mna Stockholm innan aff\u00e4ren br\u00f6t ut. Namnet var inte obekant f\u00f6r mig eftersom det var just en Crusenstolpe som, p\u00e5 andra sidan Medelhavet, hade v\u00e4lkomnat Josef Kuhlman i konsul Schultzes s\u00e4llskap. Var det en slump? Eller den f\u00f6rsta ledtr\u00e5den till en saknad l\u00e4nk?<\/p>\n\n\n\n

Tv\u00e5 br\u00f6der, tv\u00e5 v\u00e4rldar<\/h6>\n\n\n\n

Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe (1801\u20131882)<\/a> han var yngre bror till Magnus Jacob. Sex \u00e5r skilde dem \u00e5t, b\u00e5da f\u00f6dda i J\u00f6nk\u00f6ping i en familj av mindre provinsiell adel. Deras v\u00e4gar kunde inte ha varit mer olika. Medan Magnus Jacob stannade kvar i Sverige, i Stockholms salonger och redaktioner, d\u00e4r han skrev, debatterade och orsakade uppst\u00e5ndelse, fram till sin arrestering, vilket gjorde honom ber\u00f6md trots sig sj\u00e4lv, l\u00e4mnade Fredrik Sverige redan 1825, efter en milit\u00e4r karri\u00e4r som avbr\u00f6ts av en skandal. Han stred i det grekiska frihetskriget under general Fabvier (en fransman) innan han gick med i den svenska konsul\u00e4ra tj\u00e4nsten. Han blev sekreterare i Tripoli 1827, sedan stationerad i Rio de Janeiro, och bosatte sig d\u00e4refter i arabv\u00e4rlden, f\u00f6rst i Tanger, d\u00e4r han l\u00e4rde sig arabiska och f\u00f6rberedde vad som skulle bli den f\u00f6rsta \u00f6vers\u00e4ttningen av Koranen till svenska (publicerad i Stockholm 1843). Och fr\u00e5n och med 1832 var den n\u00e4rvarande i den svenska konsul\u00e4ra strukturen i Nordafrika, s\u00e4rskilt i Alger.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe (1801\u20131882)<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Den officiella historien om det svenska konsulatet i Alger (Konsulsstaten<\/em>Detta bekr\u00e4ftar att Fredrik Crusenstolpe faktiskt anges som sekreterare vid konsulatet fr\u00e5n 1832, sedan tillf\u00f6rordnad konsul 1847, efter Johan Fredrik Schultzes d\u00f6d, den sittande konsuln som Josef Kuhlman k\u00e4nt sedan sin ankomst. Han blev generalkonsul 1858, innan han f\u00f6rflyttades till Lissabon 1860.<\/p>\n\n\n\n

Det var honom som Josef Kuhlman fann d\u00e4r n\u00e4r han anl\u00e4nde till V\u00e5ren 1841<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Tv\u00e5 br\u00f6der allts\u00e5: en som Hertzman k\u00e4nde personligen i Stockholm, den andre som hade varit stationerad i Alger i n\u00e4stan tio \u00e5r n\u00e4r Josef anl\u00e4nde. Denna koppling \u00e4r k\u00e4rnan i f\u00f6ljande hypotes.<\/p>\n\n\n\n

Uppsala, d\u00e4r allt kan ha b\u00f6rjat<\/h6>\n\n\n\n

F\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 hur dessa v\u00e4gar kan ha korsats m\u00e5ste vi g\u00e5 tillbaka till Uppsala och Stockholms studentnations register. Dessa register dokumenterar de studenter som \u00e5r f\u00f6r \u00e5r inskrevs vid Uppsala universitet, kategoriserade efter deras hemf\u00f6rening. Kuhlmans, ursprungligen fr\u00e5n Stockholm, var registrerade hos Stockholms nation.<\/p>\n\n\n\n

Och det finns ett omn\u00e4mnande av de tre br\u00f6derna Kuhlman, s\u00f6ner till Johan Peter (1767-1839) och Inga Nasbom (1776-1852):<\/p>\n\n\n\n