{"id":664,"date":"2026-01-18T08:08:50","date_gmt":"2026-01-18T08:08:50","guid":{"rendered":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/?p=664"},"modified":"2026-01-19T06:29:21","modified_gmt":"2026-01-19T06:29:21","slug":"le-consul","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/le-consul\/","title":{"rendered":"Konsuln"},"content":{"rendered":"
\n
\"Le
Josef Kuhlman (1809-1876)<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Inom familjen var han k\u00e4nd som \"Konsuln\". Joseph Kuhlman, f\u00f6dd i Stockholm den 2 januari 1809, efter studier vid Uppsala universitet, blev antagen till Kommerskollegium[1] tack vare sin fars, Johan Peters, rekommendation. Han arbetade d\u00e4r som sekreterare fram till omkring 1838, och i december 1844 \u00e5terupptr\u00e4der han som skeppsm\u00e4klare och svuren \u00f6vers\u00e4ttare (svenska, tyska och engelska) i Bugeaud-regeringen. Vissa artiklar i svensk press n\u00e4mner att han var stationerad i Tunis under \u00e5ren f\u00f6re sin ankomst till Alger, men \u00e4ven om denna hypotes \u00e4r trolig har det inte varit m\u00f6jligt att hitta formella bevis f\u00f6r den i de svenska konsul\u00e4ra arkiven.<\/p>\n\n\n\n

Franska och s\u00e4rskilt svenska tidningar fr\u00e5n den tiden visar att han var mycket aktiv i den nya kolonins huvudstad. Joseph hade tagit f\u00f6r vana att publicera en handelsbulletin tv\u00e5 eller tre g\u00e5nger om \u00e5ret i svenska tidningar, vilket idag ger oss en b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r kolonins utveckling. Dessa bulletiner handlade huvudsakligen om priserna p\u00e5 timmer och andra varor, vilket var en stor bristvara i Algeriet vid den tiden, samt erbj\u00f6d goda r\u00e5d till potentiella utl\u00e4ndska investerare. Varje artikel inneh\u00f6ll ocks\u00e5 ett avsnitt om kolonins utveckling, s\u00e5som invigningen av Boulevard de l'Imp\u00e9ratrice och byggandet av hamnens nya lagerbyggnader, gr\u00e4shoppspl\u00e5gorna som f\u00f6rst\u00f6rde gr\u00f6dor och invigningen av den f\u00f6rsta j\u00e4rnv\u00e4gsstr\u00e4ckan mellan Alger och Blida. Fr\u00e5n 1850 blev Joseph kansler f\u00f6r det danska konsulatet, och det var under denna tid som han tr\u00e4ffade den ber\u00f6mde \u00f6verste Marengo[2] under byggandet av det danska konsulatets barnhem, vilket, som bekant, byggdes av f\u00e5ngar fr\u00e5n Alger under \u00f6verstens v\u00e5rd.<\/p>\n\n\n\n

Joseph Kuhlmans huvudsakliga importverksamhet var att skaffa virke fr\u00e5n Skandinavien, fr\u00e4mst f\u00f6r nybyggnation, inklusive hus f\u00f6r nybyggare. Han erbj\u00f6d till och med prefabricerade hus, liknande de som finns tillg\u00e4ngliga idag. Joseph ingrep ocks\u00e5 i skeppsvrak utanf\u00f6r Algeriets kust och hanterade vidaref\u00f6rs\u00e4ljning av vrak och b\u00e4rgad last. \u00c5r 1849 ansl\u00f6t sig hans fjorton\u00e5rige son, Sigurd, till honom i Alger, d\u00e4r han l\u00e4rde sig yrket innan han \u00f6ppnade sitt eget sj\u00f6m\u00e4klarkontor, denna g\u00e5ng i Oran, 1867.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r regeringen i mars 1863 beordrade en utredning om algerisk handel och sj\u00f6fart,[3] var Joseph bland de experter som konsulterades. Han hade redan n\u00e4stan tjugo \u00e5rs erfarenhet i landet. Vid detta tillf\u00e4lle f\u00f6reslog han ett antal framsynta l\u00f6sningar f\u00f6r den tiden, inklusive skapandet av en frihamn i Alger s\u00e5 att Algeriets huvudstad \u00e4ntligen kunde konkurrera med vissa hamnar i Spanien eller till och med Malta om reparation av handelsfartyg. \"F\u00f6rlusten av statskassan skulle kompenseras av handeln\", sa han och tillade senare att dessa stopp, som d\u00e4rmed underl\u00e4ttades, \"ocks\u00e5 skulle f\u00f6ra turister som skulle l\u00e4mna pengar i staden, och det skulle bli \u00e4nnu fler av dem eftersom det fanns mer post.\" P\u00e5 dessa punkter fick Joseph endast svagt st\u00f6d fr\u00e5n sina m\u00e4klarkollegor, men hamndirekt\u00f6ren, Maisonseul[4], hade h\u00e5llit med och funnit id\u00e9n innovativ, liksom Augustin de Vialar, d\u00e5varande ordf\u00f6rande f\u00f6r Algeriets r\u00e5dgivande jordbrukskammare.<\/p>\n\n\n\n

Hans kommentarer och rekommendationer verkar fortfarande fram\u00e5tblickande idag: han fr\u00e4mjade utvecklingen av handeln med utlandet, f\u00f6reslog avskaffandet av tonnagetullar f\u00f6r att uppmuntra \u00e5ngfartygstrafiken i Medelhavet, eftersom detta skulle underl\u00e4tta exporten av algeriska produkter och \u00f6ka efterfr\u00e5gan (han betonade s\u00e4rskilt marknadstr\u00e4dg\u00e5rdsprodukter), vilket allt skulle bidra till Algeriets framsteg och utveckling. Joseph p\u00e5pekade ocks\u00e5 att \u00f6ppnandet av Algeriets hamn mot omv\u00e4rlden skulle h\u00f6ja den nya kolonins profil och \"locka in kapital fr\u00e5n utl\u00e4ndska resen\u00e4rer som l\u00e4tt skulle komma att tillbringa en del av \u00e5ret i Algeriet\".<\/p>\n\n\n\n

Joseph underl\u00e4t inte att \u00e5terge en del av sina ingripanden i utskottet i Stockholmstidningen, Nya Dagligt Allehanda, som publicerade hans l\u00e5nga brev den 16 maj samma \u00e5r:<\/p>\n\n\n\n

\u201dRegeringen \u00e4r ocks\u00e5 upptagen med kolonins intressen. Som bevis n\u00e4mner jag den kommission som nyligen inr\u00e4ttats under senator Forcade de la Roquettes ordf\u00f6randeskap f\u00f6r att studera fr\u00e5gan om den \u00f6verdrivna tonnageskatten p\u00e5 4 franc som tas ut p\u00e5 utl\u00e4ndska fartyg b\u00f6r avskaffas. Jag hade personligen tillf\u00e4lle att f\u00f6r n\u00e4mnda kommission presentera de argument som jag anser st\u00f6der avskaffandet av tonnageskatten. Om kommissionens rekommendation bifalls i Paris kommer fr\u00e5gan att anses avgjord, eftersom 13 r\u00f6ster mot 2 avgavs f\u00f6r att avskaffa allt tonnage. Det \u00e4r dock m\u00f6jligt att endast en neds\u00e4ttning eller delvis befrielse kommer att beviljas.\u201d<\/em> Malheureusement on sait depuis que cette mesure de progr\u00e8s ne sera jamais mise en application\u2026<\/p>\n\n\n

\n
\"Joseph
Sveriges och Norges generalkonsul Joseph Kuhlman och hans andra hustru Marie Pauline Carreaux, Alger omkring 1865.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I januari 1864 gifte sig hans son Sigurd med Louise Chapotin, den yngsta dottern i en pionj\u00e4rfamilj fr\u00e5n konvoj 12 till Marengo och Z\u00fcrich. Kuhlmans, trots att de bodde i Alger, bes\u00f6kte regelbundet denna region d\u00e4r Joseph hade k\u00f6pt en stor egendom i Bourkika, 7 kilometer fr\u00e5n Marengo. Deras br\u00f6llop blev anledningen till en storslagen fest p\u00e5 g\u00e5rden Saint-Joseph, som denna stora byggnad i byns centrum var k\u00e4nd som, och m\u00e5nga framst\u00e5ende personer var inbjudna. Bland de n\u00e4rvarande, f\u00f6rutom Malglaives, fanns chefen f\u00f6r Algeriets hamn, de Maisonseul, Lamberts de Maupas och general Yusuf, som Joseph hade haft m\u00f6jlighet att tr\u00e4ffa n\u00e4ra under senatskommissionens arbete i mars 1863, och naturligtvis den d\u00e5varande svenske konsuln, Fredrik Rouget de Saint-Hermine[5], som ocks\u00e5 finns med i familjealbumet.<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n sin ankomst till Alger 1843 till sin d\u00f6d i augusti 1876 publicerade Joseph mer \u00e4n femtio artiklar i pressen, vilket ger oss idag en v\u00e4rdefull informationsk\u00e4lla och vittnar om de sv\u00e5righeter man m\u00f6tte samtidigt som de ger en levande bild av Algeriet vid den tiden. <\/p>\n\n\n\n

Familjen Kuhlman hade fortsatt att h\u00e5lla band med sin familj som stannade kvar i Sverige, och vi har dokument om deras korrespondens med sina kusiner. I Stockholm \u00e5terv\u00e4nde Joseph vart tredje eller fj\u00e4rde \u00e5r f\u00f6r att f\u00f6rel\u00e4sa om Afrika p\u00e5 Kung Karl Hotel, som just hade \u00f6ppnat vid den tiden, 1867, och \u00e4n idag, n\u00e4r jag \u00e5ker till den svenska huvudstaden i aff\u00e4rer, \u00e4r det d\u00e4r jag bor\u2026 Familjen \u00e5terv\u00e4nde ocks\u00e5 1867 och 1872, d\u00e5 Joseph utn\u00e4mndes till riddare av Vasaorden och sedan till norska Sankt Olofsorden.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att avsluta denna korta \u00f6versikt \u00f6ver familjen Kuhlmans historia i Algeriet kan vi ocks\u00e5 n\u00e4mna deras koppling till vinodling och n\u00e5gra av de namn som bidrog till dess utveckling i Algeriet. De framst\u00e5ende vinhandlarna Sorensen och Vigna hade faktiskt ocks\u00e5 band till Joseph Kuhlman. Fr\u00e5n sitt andra \u00e4ktenskap med Marie Pauline Carreaux, dotter till en emigrant fr\u00e5n Valais, Schweiz, som han gifte sig med 1861, fick han tre barn, inklusive Henrik, som dog 1892 och \u00e4r begravd n\u00e4ra honom p\u00e5 Konsulsplatsen i Alger. En av hans d\u00f6ttrar, Bertha Constance, f\u00f6dd 1871 och d\u00f6d 1949, gifte sig med Hyppolite Dunan, en vinhandlare fr\u00e5n Bordeaux. Deras dotter Paulette (1907-1989) gifte sig med Georges Vigna (1904-1986), bror till Andr\u00e9 Paul (1898-1978), som grundade f\u00f6retaget med samma namn (bland annat Sidi Brahim-viner). Andr\u00e9 Vigna b\u00f6rjade sin l\u00e4rlingsutbildning i vinframst\u00e4llning hos S\u00f8ren Peter S\u00f8rensen (som gick under namnet Pierre), en revisor f\u00f6r Hyppolite Dunan, vars f\u00f6retag han k\u00f6pte i b\u00f6rjan av 1910-talet och som senare utvecklade P. Sorensen & Co., producent av bland annat den ber\u00f6mda Clos Adelia.<\/p>\n\n\n\n

Familjen Kuhlman provade ocks\u00e5 p\u00e5 vinodling i slutet av 1800-talet. Efter att ha blivit den f\u00f6rsta personen fr\u00e5n Oran att klara intr\u00e4desprovet till Rouiba praktiska lantbruksskola, f\u00f6reg\u00e5ngaren till den algeriska lantbruksskolan, \u00e5r 1889, f\u00f6rvaltade Georges Kuhlman, sonson till Joseph och far till Suzanne, min mormor, inledningsvis de 140 hektar av g\u00e5rdsegendomen Saint-Joseph i Bourkika innan han etablerade sitt eget f\u00f6retag i Saint-Cloud. Tyv\u00e4rr f\u00f6rst\u00f6rde vinlusen alla dessa anstr\u00e4ngningar i b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/p>\n\n\n\n

[1] Kommerskollegium \u00e4r den statliga myndigheten f\u00f6r utrikeshandel. Detta r\u00e5dgivande organ till den svenska regeringen hanterar fr\u00e5gor som r\u00f6r utrikeshandel och internationell handelspolitik. Det analyserar och f\u00f6resl\u00e5r rekommendationer om handelspolitik, tullregler, handelsavtal samt r\u00f6rlighet f\u00f6r varor, tj\u00e4nster och kapital.<\/p>\n\n\n\n

[2] Hans riktiga namn var Gaspard Joseph Cappone, \u00f6verste Marengo, f\u00f6dd i Casale, Italien den 8 januari 1787 och dog i Alger den 9 december 1862. Pensionerad \u00f6verste i den franska arm\u00e9n, bef\u00e4lhavare f\u00f6r Hederslegionen, riddare av Saint-Louis, borgm\u00e4stare i Dou\u00e9ra.<\/p>\n\n\n\n

[3] Unders\u00f6kning om Algeriets handel och sj\u00f6fart, utgiven i Alger av Bastide-tryckeriet.<\/p>\n\n\n\n

[4] Baron Fran\u00e7ois Xavier Ezechiel Pandrigue de Maisonseul, f\u00f6dd den 10 september 1809 i D\u00f4le, Jura, och dog den 25 december 1874 i Alger. Den 1 januari 1860 blev han chef f\u00f6r hamnverksamheten under konteramiral Joseph Dubouzet, bef\u00e4lhavare f\u00f6r flottan i Algeriet. Hans son, Charles Gustave, blev fredsdomare i Marengo fr\u00e5n juli 1872 till maj 1874.<\/p>\n\n\n\n

[5] Fredrik Rouget de Saint-Hermine, svensk konsul i Alger fr\u00e5n 20 oktober 1860 till 18 oktober 1872. F\u00f6reg\u00e5ngare till Joseph Kuhlman som konsul, senare generalkonsul f\u00f6r Sverige och Norge i Helsingfors. Officer i Franska Hederslegionen, Storofficer i Turkiska Hederslegionen. Riddare av Polstj\u00e4rneorden (Sverige).<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dans la famille on l\u2019appelait \u00ab Le Consul \u00bb. Joseph Kuhlman, n\u00e9 \u00e0 Stockholm le 2 janvier 1809, apr\u00e8s des \u00e9tudes \u00e0 l\u2019Universit\u00e9 de Uppsala, \u00e9tait entr\u00e9 au Kommerskollegium[1] gr\u00e2ce aux recommandations de son p\u00e8re Johan Peter. Il y travaille comme secr\u00e9taire jusqu\u2019en 1838 environ et on le retrouve en d\u00e9cembre 1844 comme courtier maritime … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Konsuln<\/span><\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_uag_custom_page_level_css":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[32,28],"tags":[],"class_list":["post-664","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-algerie","category-personnages"],"aioseo_notices":[],"uagb_featured_image_src":{"full":false,"thumbnail":false,"medium":false,"medium_large":false,"large":false,"1536x1536":false,"2048x2048":false,"trp-custom-language-flag":false,"post-thumbnail":false,"mailpoet_newsletter_max":false,"woocommerce_thumbnail":false,"woocommerce_single":false,"woocommerce_gallery_thumbnail":false},"uagb_author_info":{"display_name":"etienne.laude@yahoo.fr","author_link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/author\/etienne-laudeyahoo-fr\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"Dans la famille on l\u2019appelait \u00ab Le Consul \u00bb. Joseph Kuhlman, n\u00e9 \u00e0 Stockholm le 2 janvier 1809, apr\u00e8s des \u00e9tudes \u00e0 l\u2019Universit\u00e9 de Uppsala, \u00e9tait entr\u00e9 au Kommerskollegium[1] gr\u00e2ce aux recommandations de son p\u00e8re Johan Peter. Il y travaille comme secr\u00e9taire jusqu\u2019en 1838 environ et on le retrouve en d\u00e9cembre 1844 comme courtier maritime…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/664","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=664"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/664\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":717,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/664\/revisions\/717"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=664"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=664"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=664"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}