{"id":982,"date":"2026-01-26T08:52:02","date_gmt":"2026-01-26T08:52:02","guid":{"rendered":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/?p=982"},"modified":"2026-01-26T08:52:02","modified_gmt":"2026-01-26T08:52:02","slug":"lingrie-suedoise-une-province-difficile-1617-1704","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/lingrie-suedoise-une-province-difficile-1617-1704\/","title":{"rendered":"Svenska Ingria: En sv\u00e5r provins (1617-1704)"},"content":{"rendered":"

En er\u00f6vring med omintetgjorda ambitioner<\/h2>\n\n\n
\n
\"\"
Karta \u00f6ver Sanson, kungens kartograf, \u201dKarelen, Ingria eller Ingermanland\u201d. K\u00e4lla Gallica, BNF.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

I b\u00f6rjan av min forskning om den i Ingermanland bosatta familjens historia (se p\u00e5 annan plats) trodde jag att den fr\u00e4msta orsaken till Johans \u00e4ttlingars \u00e5terkomst till Weimar och Gadebush eller Peters till Finland var kopplad till Rysslands er\u00f6vring av denna provins i b\u00f6rjan av 1700-talet.<\/p>\n\n\n\n

Doktorsavhandlingen av Kasper Kepsu (1), en finsk historiker f\u00f6dd 1978, ger ytterligare en del av f\u00f6rst\u00e5elsen av de sk\u00e4l som kan ha lett till att Kuhlmans l\u00e4mnade Ingermanland. Hans avhandling, med titeln \"Den besv\u00e4rliga provinsen\", dissekerar med kirurgisk precision de mekanismer som gjorde Ingermanland till en st\u00e4ndig nagel i \u00f6gat p\u00e5 det svenska riket. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r Sverige er\u00f6vrade denna provins fr\u00e5n Ryssland genom f\u00f6rdraget i Stolbova \u00e5r 1617, trodde Stockholm att de hade s\u00e4krat en viktig strategisk position i \u00f6stra \u00d6stersj\u00f6n. Denna region, bel\u00e4gen mellan Ladogasj\u00f6n och Finska viken, var avsedd att fungera som ett skydd mot ryska ambitioner att \u00e5terer\u00f6vra och \u00f6ppna den lukrativa handelsv\u00e4gen till Moskva. \u00c4nd\u00e5 skulle Ingermanland under n\u00e4stan ett sekel av svenskt styre visa sig vara mer en b\u00f6rda \u00e4n en tillg\u00e5ng.
Enbart avhandlingens titel sammanfattar den administrativa pr\u00f6vning som den svenska kronan upplevde i sina upprepade f\u00f6rs\u00f6k att kontrollera och integrera detta upproriska territorium. Kepsu visar briljant att det svenska riket, som i historieskrivningen ofta presenteras som ett exempel p\u00e5 en m\u00e4ktig och effektiv stat, mer liknade en \"maktl\u00f6s stat\" i sina \u00f6stra periferier.<\/p>\n\n\n\n

Chocken av den \"stora reduktionen\" (2)<\/h2>\n\n\n\n

K\u00e4rnan i Ingermanland-katastrofen l\u00e5g reduktionspolitiken som Karl XI (2) lanserade p\u00e5 1680-talet. Detta enorma \u00e5tagande att \u00e5terta mark som givits eller s\u00e5lts till adeln var avsett att \u00e5terst\u00e4lla kungliga finanser som utarmats av \u00e5rtionden av oavbruten krigf\u00f6ring. I Ingermanland antog operationen radikala proportioner: ungef\u00e4r 80 % av marken, som tillh\u00f6rde adeln, konfiskerades brutalt och \u00e5terl\u00e4mnades till kronan. De stora aristokratiska familjerna som hade byggt upp sina f\u00f6rm\u00f6genheter p\u00e5 dessa avl\u00e4gsna l\u00e4nder s\u00e5g sin v\u00e4rld falla s\u00f6nder. Familjen De la Gardie, en g\u00e5ng herrar \u00f6ver enorma gods, f\u00f6rlorade upp till 80 % av sin inkomst fr\u00e5n Ingermanland. Magnus Gabriel De la Gardie, som hade styrt som en furste \u00f6ver sina \u00e4godelar, dog praktiskt taget utan pengar. Horns, Stenbocks, Posses, alla dessa ber\u00f6mda namn inom den svenska adeln var tvungna att s\u00e4lja sin l\u00f6sa egendom, avskeda sina tj\u00e4nare och ibland till och med \u00f6verge provinsen. <\/p>\n\n\n\n

Bland dessa egendomsl\u00f6sa adelsm\u00e4n fanns \u00e4ven familjer till officerare som nyligen adlats f\u00f6r sin milit\u00e4rtj\u00e4nst. Familjen Kuhlman, vars br\u00f6der Johan och Peter hade f\u00e5tt sina adelsbrev 1649 som ett erk\u00e4nnande f\u00f6r sin tapperhet, tillh\u00f6rde denna kategori av officerare som hade tj\u00e4nat kronan lojalt och nu befann sig offer f\u00f6r dess h\u00e4nsynsl\u00f6sa finanspolitik. Dessa m\u00e4n f\u00f6rkroppsligade en hel generation av svenska milit\u00e4rer som hade trott p\u00e5 imperiets l\u00f6ften. F\u00f6r b\u00f6nderna i provinsen, \u00f6verv\u00e4gande ortodoxa och rysktalande, innebar herrebytet (efter reduktionen) f\u00f6ga f\u00f6rb\u00e4ttring. L\u00e5ngt ifr\u00e5n att l\u00e4tta deras b\u00f6rda som de hade hoppats, f\u00f6rs\u00f6kte kronan omedelbart maximera int\u00e4kterna fr\u00e5n dessa nyf\u00f6rv\u00e4rvade marker. Den l\u00f6sning som valdes var lika enkel som den var katastrofal: skatteodling.<\/p>\n\n\n\n

Jordbruksarrendets helvete<\/h2>\n\n\n\n

Ist\u00e4llet f\u00f6r att direkt hantera skatteuppb\u00f6rden s\u00e5lde Stockholm denna r\u00e4tt till privata entrepren\u00f6rer, \"skatteb\u00f6nderna\", som betalade en fast summa till staten och beh\u00f6ll allt de lyckades pressa ut\u00f6ver det f\u00f6r sig sj\u00e4lva. Systemet skapade ett perverst incitament f\u00f6r girighet, och \u00f6vergreppen n\u00e5dde niv\u00e5er som s\u00e4llan setts n\u00e5gon annanstans i imperiet. Arkiven \u00e4r fulla av kusliga vittnesm\u00e5l. Carl Gustaf Falkenberg, en av de mest \u00f6k\u00e4nda skatteb\u00f6nderna, anklagades f\u00f6r att systematiskt tortera b\u00f6nder f\u00f6r att f\u00e5 betalt. Gustaf Braunius, en annan, konfiskerade boskap och jordbruksredskap och d\u00f6mde hela familjer till sv\u00e4lt. Metoderna p\u00e5minde mer om banditer \u00e4n om statliga agenter. Pastor Matthias Moisander, ett f\u00f6rskr\u00e4ckt vittne till dessa grymheter, utbrast i en desperat v\u00e4djan: <\/p>\n\n\n\n

\n

\"Ah! Du, gyllene, \u00e4dla, dyrbara Sveriges lag, som i hundratals \u00e5r starkt uppr\u00e4tth\u00f6lls och grundades p\u00e5 den Heliga Skrift, hur du har f\u00f6rlorat din kraft och styrka i Ingermanland och Karelen!\"<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n\n

Spr\u00e5kbarri\u00e4ren f\u00f6rv\u00e4rrade situationen ytterligare. B\u00f6nderna talade ryska, ingermansfinska eller estniska. De svenska administrat\u00f6rerna f\u00f6rstod ingenting av deras klagom\u00e5l. Den religi\u00f6sa klyftan var avgrundsdjup. Befolkningen, trogen den ryska ortodoxin, s\u00e5g sina kyrkor tv\u00e5ngsomv\u00e4ndas till lutheranismen, sina pr\u00e4ster utvisas och sina seder f\u00f6rbjudas. F\u00f6r dessa b\u00f6nder var det svenska styret inte bara ekonomiskt f\u00f6rtryck; det var religi\u00f6s f\u00f6rf\u00f6ljelse.<\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Karta \u00f6ver Curland, Livonia, Ingria av Robert de Vaugoudy \u00e5r 1749. K\u00e4lla Gallica, BNF.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

Uppror brygger<\/h2>\n\n\n\n

Explosionen var oundviklig. Redan p\u00e5 1680-talet d\u00f6k de f\u00f6rsta protesterna upp. Kollektiva petitioner str\u00f6mmade in i Stockholm. B\u00f6nderna v\u00e4grade att betala vissa skatter som de ans\u00e5g olagliga. N\u00e5gra gick till och med i exil till Ryssland. \u00c5r 1690 hade situationen f\u00f6rs\u00e4mrats farligt. Samlingar med flera hundra b\u00f6nder bildades. Skatteindrivare attackerades, deras egendom beslagtogs. Det v\u00e4pnade motst\u00e5ndet mot boskapskonfiskering \u00f6kade. Sedan kom den stora hungersn\u00f6den 1696-1697, en naturkatastrof som f\u00f6rvandlade den sociala krisen till en apokalyps. Tv\u00e5 \u00e5r i rad av katastrofala sk\u00f6rdar decimerade mellan 15 och 25 % av befolkningen, och kr\u00f6nikor n\u00e4mner fall av kannibalism i de mest avl\u00e4gsna landsbygdsomr\u00e5dena. I detta sammanhang av fullst\u00e4ndig f\u00f6rtvivlan n\u00e5dde sp\u00e4nningarna mellan b\u00f6nder och skatteb\u00f6nder sin kulmen. Stockholms svar var f\u00f6ruts\u00e4gbart: brutalt milit\u00e4rt f\u00f6rtryck, avr\u00e4ttning av ledarna och f\u00f6rst\u00e4rkning av garnisonerna. N\u00e5gra kosmetiska eftergifter beviljades \u2013 tillf\u00e4lliga s\u00e4nkningar av vissa skatter, utbyte av n\u00e5gra s\u00e4rskilt korrupta administrat\u00f6rer \u2013 men skattesystemet fortsatte. De svenska myndigheterna f\u00f6rstod att de var tvungna att f\u00f6rhindra att oroligheterna eskalerade till ett utbrett uppror, men de v\u00e4grade att ta itu med de strukturella orsakerna till missn\u00f6jet.<\/p>\n\n\n\n

En f\u00f6r\u00f6dmjukad adel<\/h2>\n\n\n\n

Adeln i Ingermanland var en heterogen blandning som \u00e5terspeglade det svenska imperiets sammansatta natur. Den inkluderade familjer som hade kommit direkt fr\u00e5n Sverige, s\u00e5som generaler som bel\u00f6nades med mark f\u00f6r sina milit\u00e4ra segrar. Adlade officerare som Kuhlmans representerade den kategori av yrkessoldater som hade gjort karri\u00e4r i de kungliga arm\u00e9erna och f\u00e5tt gods i er\u00f6vrade provinser som bel\u00f6ning. Bland annat fanns gamla ryska bojarfamiljer (4) som hade stannat kvar efter 1617, ytligt konverterade till lutheranismen men ofta uppr\u00e4tth\u00e5llit diskreta band med Moskva. Slutligen bidrog balttyska adelsm\u00e4n fr\u00e5n Livland och Estland med sin administrativa expertis och kommersiella n\u00e4tverk. Inf\u00f6r reduktionen f\u00f6rs\u00f6kte denna adel g\u00f6ra motst\u00e5nd. \u00c5r 1679 beslutade en \"hemlig f\u00f6rsamling\" av adelsk\u00e5ren att skicka en delegation till Stockholm under ledning av \u00f6versterna Frans von Knorring och Johan Apolloff. Dessa m\u00e4n presenterade en l\u00e5ng promemoria d\u00e4r de anklagade den kungliga kommissionen f\u00f6r alla t\u00e4nkbara \u00f6vergrepp. Men Karl XI och hans r\u00e5dgivare avf\u00e4rdade dessa protester utan omsvep. Den tyska adelns nederlag var fullst\u00e4ndigt och innebar slutet p\u00e5 dess politiska inflytande.
F\u00f6r att slutligen kuva denna motstr\u00e4viga elit kr\u00e4vde generalguvern\u00f6r G\u00f6ran Sperling \u00e5r 1688 att alla adelsm\u00e4n, pr\u00e4ster och borgare skulle sv\u00e4ra en h\u00f6gtidlig trohetsed till kungen. I Narva och Nyen (5) var representanter f\u00f6r de olika st\u00e5nden tvungna att sv\u00e4ra \"inf\u00f6r Gud och hans heliga evangelium\" sin lojalitet mot kronan. Adelsm\u00e4n och skatteb\u00f6nder var till och med tvungna att lova att deras b\u00f6nder f\u00f6rblev lika lojala. Denna f\u00f6r\u00f6dmjukande ceremoni bekr\u00e4ftade att kungamakten inte l\u00e4ngre litade p\u00e5 sina egna tj\u00e4nare i provinsen.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Karta \u00f6ver Narva fr\u00e5n 1650. Heinrich Ceulenberg, Estlands nationalarkiv.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

En bristf\u00e4llig milit\u00e4r strategi<\/h2>\n\n\n\n

Paradoxalt nog tj\u00e4nade all denna finanspolitiska och administrativa aktivitet officiellt ett milit\u00e4rt syfte. Ingermanland var t\u00e4nkt som den f\u00f6rsta f\u00f6rsvarslinjen mot en potentiell rysk attack. Int\u00e4kterna fr\u00e5n Reduktionen var avsedda att finansiera moderniseringen och underh\u00e5llet av en kedja av f\u00e4stningar avsedda att stoppa fienden. Narva, N\u00f6teborg, Nyenskans: dessa f\u00e4sten var avsedda att bilda en ogenomtr\u00e4nglig barri\u00e4r. Verkligheten var en helt annan. Trots de kolossala investerade summorna f\u00f6rblev bef\u00e4stningarna otillr\u00e4ckliga. Sverige hade flyttat sin strategiska tyngdpunkt s\u00f6derut efter er\u00f6vringen av de danska provinserna. Efterf\u00f6ljande guvern\u00f6rer i Ingermanland v\u00e4djade till Stockholm om f\u00f6rst\u00e4rkningar och medel, men deras f\u00f6rfr\u00e5gningar f\u00f6rblev obesvarade. Dessutom var inga permanenta regulj\u00e4ra trupper stationerade i provinsen. Myndigheterna f\u00f6rlitade sig p\u00e5 lokala garnisoner och var beroende av utgifter fr\u00e5n bondemiliser i farotider \u2013 samma b\u00f6nder som de f\u00f6rtryckte och plundrade resten av tiden. Denna mots\u00e4gelse avsl\u00f6jar den grundl\u00e4ggande inkonsekvensen i den svenska politiken i Ingermanland. Om provinsen verkligen var strategiskt avg\u00f6rande, varf\u00f6r inte etablera det permanenta f\u00f6rsvarssystem som hade utgjort Sveriges milit\u00e4ra styrka p\u00e5 andra h\u00e5ll? Svaret ligger i ett ord: kostnad. Ingermanland m\u00e5ste vara l\u00f6nsamt f\u00f6r kronan, inte en b\u00f6rda. Skatteodling m\u00f6jliggjorde int\u00e4ktsutvinning utan att bygga upp en kostsam administration. Bef\u00e4stningarna m\u00e5ste vara sj\u00e4lvfinansierande. Denna redovisningslogik d\u00f6mde alla seri\u00f6sa f\u00f6rs\u00f6k att integrera landskapet fr\u00e5n b\u00f6rjan till s\u00e4mre.<\/p>\n\n\n\n

Handel, den enda framg\u00e5ngen<\/h2>\n\n\n\n

Medan den politiska och sociala historien om det svenska Ingermanland var ett fiasko, \u00e5tnj\u00f6t dess handelshistoria \u00e5 andra sidan avsev\u00e4rd framg\u00e5ng. Narva och Nyen blev blomstrande hamnar som kontrollerade den lukrativa transithandeln med Ryssland. Svensk export \u2013 j\u00e4rn, koppar och industrivaror \u2013 passerade genom dessa st\u00e4der p\u00e5 v\u00e4g till Moskva. I geng\u00e4ld anl\u00e4nde ryska p\u00e4lsar, timmer och spannm\u00e5l, avsedda f\u00f6r v\u00e4sterl\u00e4ndska marknader. Kronan uppmuntrade denna handel med skatte- och tullprivilegier. Narva, i synnerhet, upplevde en spektakul\u00e4r tillv\u00e4xt p\u00e5 1690-talet. Juridiskt sett \u00e5tnj\u00f6t dessa st\u00e4der samma status som de i Sverige, men deras kosmopolitiska befolkning \u2013 svenskar, tyskar, ryssar och finnar \u2013 gav dem en unik karakt\u00e4r. De f\u00f6rkroppsligade vad Ingermanland kunde ha blivit: en bro mellan v\u00e4st och \u00f6st, en plats f\u00f6r utbyte och v\u00e4lst\u00e5nd. Men denna kommersiella framg\u00e5ng gynnade inte landsbygdsb\u00f6nderna i n\u00e5gon st\u00f6rre utstr\u00e4ckning, som fortsatte att lida under skatteb\u00f6ndernas ok. Kontrasten mellan stadsk\u00f6pm\u00e4nnens rikedom och landsbygdsfattigdomen f\u00f6rv\u00e4rrade bara de sociala sp\u00e4nningarna.<\/p>\n\n\n\n

En provins som \u00e4r om\u00f6jlig att kontrollera<\/h2>\n\n\n\n

Kepsu avslutar sin m\u00e4sterliga studie med en enkel fr\u00e5ga: varf\u00f6r var Ingermanland s\u00e5 \"sv\u00e5rt\" att kontrollera? Hans svar ligger i flera faktorer som f\u00f6rst\u00e4rkte varandra och skapade en ohanterlig situation. F\u00f6r det f\u00f6rsta var er\u00f6vringen nyligen genomf\u00f6rd, och mindre \u00e4n ett sekel av svenskt styre hade inte varit tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att sudda ut \u00e5rhundraden av rysk och ortodox identitet. Befolkningen k\u00e4nde sig inte svensk och skulle aldrig g\u00f6ra det. F\u00f6r det andra var exploateringen \u00f6verdriven. Gr\u00e5dig beskattning, s\u00e4rskilt kr\u00e4nkande leasing, och reduktionen destabiliserade fullst\u00e4ndigt den lokala samh\u00e4llsordningen. \u00c4ven lojala unders\u00e5tar skulle s\u00e5 sm\u00e5ningom ha gjort uppror. Den kulturella klyftan var o\u00f6verstiglig. Spr\u00e5kbarri\u00e4ren, den djupa religi\u00f6sa konflikten och den \u00f6msesidiga of\u00f6rst\u00e5elsen mellan administrat\u00f6rer och befolkningen om\u00f6jliggjorde ett normalt styre. Slutligen d\u00f6mde den geopolitiska positionen provinsen. Som en militariserad gr\u00e4nszon, st\u00e4ndigt hotad av Ryssland och om\u00f6jlig att f\u00f6rsvara tillr\u00e4ckligt, representerade Ingermanland en strategisk b\u00f6rda snarare \u00e4n en tillg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5r 1703, under Stora Nordiska kriget, \u00e5terer\u00f6vrade Peter den Store l\u00e4tt Ingermanland och grundade Sankt Petersburg d\u00e4r. Det svenska styret, som bara hade varat i 86 \u00e5r, slutade i misslyckande. Som Kepsu sammanfattar: \u201dIngermanland f\u00f6rblev \u00e4nda till slutet en fr\u00e4mmande provins inom det svenska riket \u2013 er\u00f6vrat med vapenmakt, exploaterat ekonomiskt, aldrig riktigt integrerat kulturellt eller politiskt. Dess f\u00f6rlust 1703 var inte bara ett milit\u00e4rt nederlag, utan kulmen p\u00e5 ett sekel av administrativt och politiskt misslyckande.\u201d Omn\u00e4mnandet av familjen Kuhlman i indexet till denna monumentala avhandling tj\u00e4nar som en p\u00e5minnelse om att bakom statistiken och de strukturella analyserna l\u00e5g m\u00e4nskliga ber\u00e4ttelser. Familjer som Johan och Peter Kuhlman, lojala officerare som hade tj\u00e4nat kronan med heder, s\u00e5g sina f\u00f6rhoppningar om v\u00e4lst\u00e5nd krossade av de finanspolitiska kraven i en stat som st\u00e4ndigt var i krig. <\/p>\n\n\n

\n
\"\"
Ny plan \u00f6ver staden och f\u00e4stningen Sankt Petersburg av Roth, Christoph Melchior, publicerad 1776.<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n

(1) Kasper Kepsu till\u00e4gnade sin doktorsavhandling en av de mest g\u00e5tfulla och turbulenta provinserna i det svenska riket. Hans monumentala verk p\u00e5 n\u00e4stan 400 sidor, som f\u00f6rsvarades vid Helsingfors universitet \u00e5r 2014 och publicerades av Finska Vetenskaps-Societeten i den prestigefyllda serien \u201dBidrag till k\u00e4nnedom av Finlands natur och folk\u201d, satte omedelbart sin pr\u00e4gel p\u00e5 nordisk historieskrivning. Kepsu, som numera \u00e4r lektor i nordisk historia vid \u00c5bo Akademi i \u00c5bo, har etablerat sig som en av de ledande internationella specialisterna p\u00e5 Ingermanland och det svenska rikets gr\u00e4nsomr\u00e5den under tidigmodern tid. Han har ocks\u00e5 publicerat anm\u00e4rkningsv\u00e4rda verk om borgarna i Nyen och deras roll som finansi\u00e4rer under stora nordiska kriget (1700-1721), samt om befolkningsr\u00f6rlighet i gr\u00e4nsomr\u00e5dena mellan Finland och Ryssland. Hans forskning fokuserar p\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandet mellan centralmakt och periferi, svensk statsbyggande och samspelet mellan civilbefolkning och milit\u00e4ra myndigheter. Kepsu \u00e4r regelbunden f\u00f6rel\u00e4sare vid europeiska universitet, s\u00e4rskilt i Wien och Uppsala, och forts\u00e4tter att utforska dessa bortgl\u00f6mda territorier som en g\u00e5ng var centrum f\u00f6r rivaliteter mellan de baltiska stormakterna.<\/p>\n\n\n\n

(2) Den stora reduktionen var en reform som genomf\u00f6rdes i Sverige \u00e5r 1680, under vilken den svenska monarkin \u00e5tertog mark som tidigare beviljats \u200b\u200badeln, och den gamla gods\u00e4garen f\u00f6rlorade grunden f\u00f6r sin makt. I Sverige syftar reduktioner (reduktion) mer generellt p\u00e5 \u00e5terl\u00e4mnandet till kronan av f\u00f6rl\u00e4ningar som hade beviljats \u200b\u200badeln. Flera reduktioner \u00e4gde rum, varav den \u00e5r 1680 var den sista.<\/p>\n\n\n\n

(3) Karl XI, f\u00f6dd den 24 november 1655 i Stockholm och d\u00f6d den 5 april 1697 i samma stad, var kung av Sverige fr\u00e5n 1660 till sin d\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n

(4) En bojar \u00e4r en aristokrat i de icke-grekisk-ortodoxa l\u00e4nderna i \u00d6steuropa: Ukraina, Vitryssland, Moldavien, Valakiet, Transsylvanien, Ryssland, Serbien och Bulgarien. Etymologiskt sett kommer termen bojar fr\u00e5n ordet *boi*, som betyder strid. \u00c4ven om de betraktades som aristokrater, var bojarer, f\u00f6re Ivan III:s regeringstid, fr\u00e4mst erk\u00e4nda som stora milit\u00e4ra ledare och krigare.<\/p>\n\n\n\n

(5) Nyenskans (bokstavligen \u201dFortet vid Neva\u201d) var en svensk f\u00e4stning som byggdes 1611 vid mynningen av floden Neva i Ingermanland. Den er\u00f6vrades 1703 av Peter den store och bildade k\u00e4rnan i den ryska imperiets nya huvudstad, Sankt Petersburg i Ryssland.<\/p>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Une conqu\u00eate aux ambitions contrari\u00e9es Dans les premiers temps de mes recherches sur l’histoire de la famille Kuhlman install\u00e9e en Ingrie (voir par ailleurs), je pensais que la raison principale du retour des descendants de Johan vers Weimar et Gadebush ou celle de Peter en Finlande li\u00e9e \u00e0 la conqu\u00e8te de cette province par la … Forts\u00e4tt l\u00e4sa Svenska Ingria: En sv\u00e5r provins (1617-1704)<\/span><\/a><\/p>","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"om_disable_all_campaigns":false,"_uag_custom_page_level_css":"","_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"categories":[35,30],"tags":[],"class_list":["post-982","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-lingrie","category-lieux"],"aioseo_notices":[],"uagb_featured_image_src":{"full":false,"thumbnail":false,"medium":false,"medium_large":false,"large":false,"1536x1536":false,"2048x2048":false,"trp-custom-language-flag":false,"post-thumbnail":false,"mailpoet_newsletter_max":false,"woocommerce_thumbnail":false,"woocommerce_single":false,"woocommerce_gallery_thumbnail":false},"uagb_author_info":{"display_name":"etienne.laude@yahoo.fr","author_link":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/author\/etienne-laudeyahoo-fr\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":"Une conqu\u00eate aux ambitions contrari\u00e9es Dans les premiers temps de mes recherches sur l’histoire de la famille Kuhlman install\u00e9e en Ingrie (voir par ailleurs), je pensais que la raison principale du retour des descendants de Johan vers Weimar et Gadebush ou celle de Peter en Finlande li\u00e9e \u00e0 la conqu\u00e8te de cette province par la…","_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/982","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=982"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/982\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1003,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/982\/revisions\/1003"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=982"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=982"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kuhlmansaga.com\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=982"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}