Alger, printemps 1844 (2/8)

Första besöket på konsulatet.
Alger, på vägen till Konsulernas dal i El Biars höjder. Författarens personliga samling.

En av Josefs första åtgärder vid ankomsten var att registrera sig på det svenska och norska konsulatet. För alla svenskar som bosatte sig utomlands representerade konsuln inte bara landets officiella auktoritet, utan också en värdefull rådgivare och en kontaktpunkt med det skandinaviska samfundet. Josef hyrde en liten hästdragen vagn och reste till Algeriets höjder, och tog vägen till Konsulernas dal där de flesta diplomaterna bodde. Konsuln var i sin stora trädgård när Josef gick under den stora, öppna porten, så karakteristisk för de magnifika villor han mötte längs vägen.

Ingång till Calomera, senare omdöpt till "Olivträdens villa".

Johan Fredrik Schultze(1), svensk och norsk konsul i Alger sedan 1829, tog varmt emot honom i hans moriska villa i bergen ovanför Alger. Denne erfarne man kände Alger bättre än någon annan. Han hade anlänt till Alger 1810, inledningsvis som "mästare på krut"(2) i tjänst hos Dey av Alger, den osmanska härskaren under regentskapet. Några år senare, 1816, innehade Schultze befattningen som konsulärsekreterare innan han utnämndes till konsul 1829. Denne erfarne man hade bevittnat stadens radikala förvandling, särskilt sedan den franska erövringen 1830. Hans trettiofyra år i Alger gav honom en ingående kunskap om allt som hände inom den lokala handeln och de fallgropar som väntade nykomlingar.

En villa på vägen till Konsulernas dal i bergen ovanför Alger. Fotografi från omkring 1860. Vid tidpunkten då fotografiet togs var det ett tidigare palats kallat "Djenan Bey Rouhou", som senare omvandlades till ett kloster, Klarissernas kloster. Författarens personliga samling.

”Herr Kuhlman, jag antar att ni talar flytande franska? Det är absolut nödvändigt här.” Josef nickade: ”I vår familj har vi talat franska i minst hundra år, och min far insisterade på att vi alla skulle behärska det.” ”Utmärkt”, svarade Schultze. ”Det kommer att ge er en avsevärd fördel. Det kommer att göra det möjligt för er att ha direktkontakt med den franska administrationen, köpmännen och amiralitetsofficerare. Men försumma inte arabiskan. Om ni verkligen vill lyckas här måste ni också lära er det för att kunna ha kontakt med lokala handlare, bärare och alla de som kontrollerar en betydande del av den traditionella handeln.” Konsuln gav honom praktiska råd, frukten av mer än tre decenniers erfarenhet i Alger, och gav honom råd om de bästa områdena att etablera sitt kontor i, formaliteterna att fullfölja med den franska administrationen och de kontakter att odla. Han talade också med honom om den militära situationen, om Abd el-Kader(4) och om den ihållande instabiliteten i inlandet eftersom situationen, bortsett från Alger och några kuststäder, fortfarande var långt ifrån helt lugnad.

Cruseltorpe
Daguerreotypi föreställande Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe (1801-1882). Sveriges och Norges blivande konsul i Alger. Cirka 1845.

« J’ai vécu ici toute la période ottomane jusqu’en 1830, puis toute la conquête française, raconta Schultze. Pour un homme d’affaires, il faut comprendre ces deux strates(5) : l’administration française qui contrôle tout officiellement, et les réseaux commerciaux traditionnels qui fonctionnent encore selon leurs propres codes. » Schultze lui présenta alors Johan Fredrik Sebastian Cruseustolpe (6), son secrétaire consulaire, en poste depuis 1832. Plus jeune que Schultze, Cruseustolpe n’avait connu qu’Alger sous domination française. C’était lui qui gérait au quotidien les formalités consulaires, qui connaissait tous les capitaines scandinaves qui faisaient escale et maintenait à jour les registres des ressortissants suédois et norvégiens établis en Algérie.

« Monsieur Cruseustolpe vous sera d’une aide précieuse, expliqua le consul Schultze. N’hésitez pas à le consulter pour toute question pratique. Et c’est un des meilleurs arabophones d’Alger ! » Cruseustolpe, homme méticuleux et efficace, expliqua à Josef les procédures d’enregistrement, lui fournit des lettres d’introduction pour certains contacts commerciaux, et lui promit de le prévenir chaque fois qu’un navire suédois ou norvégien serait signalé en approche.

”Säkerheten för landvägarna är fortfarande osäker”, fortsatte konsul Schultze. ”Detta innebär att nästan all handel sker till sjöss. För en sjöfartsmäklare är detta en möjlighet. Kustfart (7) mellan Alger och de andra franska hamnarna – Oran, Bône, Philippeville – representerar betydande affärer. Och naturligtvis finns det förbindelserna med Marseille och Medelhavshamnarna.” Konsuln nämnde också förekomsten av andra nyligen etablerade mäklare: Gentilli, en italienare, och Lambert de Maupas, en fransman, som anlände ungefär samtidigt. Mäklargemenskapen förblev liten, men handeln var tillräckligt stor för alla som arbetade flitigt.

Mer kommer i ett kommande nummer…

(1) Johan Fredrik Schultze, född nära Stockholm den 15 januari 1774 och död den 13 februari 1847 i Alger, var en svensk diplomat som spelade en nyckelroll som svensk konsul i Alger under en period av stora förändringar i Nordafrika. Schultze anlände till Alger 1810, inledningsvis som "krutmästare" i tjänst hos Dey av Alger, den osmanska härskaren över regentskapet. Denna position innebar sannolikt teknisk expertis relaterad till tillverkning eller hantering av krut, vilket var avgörande för regentskapets försvar och sjöfart. Därefter utnämndes han till svensk konsul, en roll han innehade fram till sin död 1847. Jag kommer att diskutera konsul Schultze i en framtida artikel.

(2) source : « Le Cimetière de Saint-Eugène et quelques-unes de ses anciennes tombes » par Thierry Fayolle et publié dans « Les Feuillets d’El-Djezaïr » en 1942. Cette source constitue la seule trace de la date de naissance du Consul Schultze retrouvée jusqu’à présent.

(3) Amiralitetet: Sjöfartsadministrationen som ansvarar för förvaltningen av hamnar, flottan och navigeringen.

(4) Abd el-Kader : Chef religieux et militaire algérien qui mena la résistance contre la conquête française de l’Algérie de 1832 à 1847.

(5) Strata: Här, lager eller nivåer av social och administrativ organisation som överlappar varandra.

6) Johan Fredrik Sebastian Crusenstolpe, född 25 augusti 1801 och död 23 juli 1882 i Stockholm, var en svensk ämbetsman, författare och orientalist. Crusenstolpe blev fänrik 1818 och löjtnant 1824 i andra gardesregementet. År 1825 avgick han och reste till Grekland för frihetskriget, där han stred mot det osmanska riket under general Fabvier. Han innehade därefter befattningar vid de svenska generalkonsulatet i Tripoli, Brasilien och Marocko, och utnämndes till generalkonsul i Marocko 1842. År 1847 blev han tillförordnad konsul, sedan generalkonsul i Alger 1858. År 1860 utnämndes han till chargé d'affaires och generalkonsul i Lissabon, och sedan till residentminister i samma stad 1866. Crusenstolpe producerade den första fullständiga översättningen av Koranen till svenska, publicerad 1843 av P.A. Norstedt & Söner i Stockholm. Han dog under en kort vistelse i Stockholm och är begravd på Norra kyrkogården, nära Stockholm.

(7) Kustsjöfart: Kommersiell sjöfart längs kusterna, från hamn till hamn, utan att gå långt från land.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *