År 1869 gick Sveriges och Norges generalkonsul Rouget de Saint-Hermine (1), tillika Danmarks konsul, ombord på den danska fregatten Jylland som just hade anlänt till hamnen i Alger.
Det råder ingen tvekan om att ankomsten av ett sådant ikoniskt fartyg till Algeriets hamn gjorde ett stort intryck. Det var ett extraordinärt fartyg. En av dess största innovationer var dess infällbara propeller: den kunde höjas upp i en brunn integrerad i skrovet, vilket minskade luftmotståndet när fartyget seglade, vilket optimerade prestandan. Galjonsfiguren, skulpterad av Julius Magnus Petersen, föreställer en allegori över Jylland i form av en herdestav och ett fisknät.
Mellan 1869 och 1870 genomförde Jylland en större träningskryssning i Medelhavet. Att denna resa verkligen ägde rum bekräftas av danska arkiv, särskilt av rapporten från chefsläkaren H.F. Bronniche, med titeln "Rapport från läkaren på fregatten Jylland under Medelhavskryssningen 1869–70" (ref. nr 215 i det danska arkivet). Denna Medelhavskryssning hade ett dubbelt syfte. För det första fungerade den som marin utbildning för kadetter; Jylland fungerade som en intensiv träningsplattform för unga danska marinofficerare. Till sjöss gav navigeringsförhållandena i Medelhavet – varierande vindar, utländska hamnar, diplomatiska begränsningar – en oersättlig lärandeupplevelse för den framtida danska marina eliten. För det andra fungerade den som en diplomatisk och nationell uppvisning av inflytande. Hamnanlöpen i Medelhavshamnar, inklusive Alger, hade också en dimension av diplomatisk närvaro och demonstration av marinmakt. Det var vanligt att europeiska flottor på den tiden skickade sina finaste fartyg för att anlöpa strategiska hamnar, i syfte att främja internationella relationer och nationell prestige.
Staden Alger var år 1869 en medelhavsmetropol i snabb förvandling. Under fransk administration sedan 1830 stoltserade den med en livlig hamn, renoverad och utökad av franska militäringenjörer, kapabel att ta emot de största krigsfartygen. Algerbukten, gränsad av Kasbahns höjder och de omgivande kullarna, var vid den tiden en av de mest trafikerade hamnarna i västra Medelhavet. Jyllands mellanlandning i Alger var en del av dessa artighets- och träningsbesök. Det gjorde det möjligt för de danska kadetterna att observera och navigera i Nordafrikas och centrala Medelhavsvattnen, att öva manövrar för att anlöpa och lämna en utländsk hamn, och att upprätthålla diplomatiska förbindelser mellan Danmark och Frankrike, som hade en närvaro i regionen.
Födelsen av ett exceptionellt fartyg
Fregatten Jylland är utan tvekan ett av världens bäst bevarade krigsskepp i trä. Dess historia präglas av teknisk skicklighet, ett minnesvärt elddop och ett långt liv i tjänst hos den kungliga danska flottan (Kongelige Danske Marine), som tog den till Medelhavets stränder och Algeriets kust. Kölen lades den 11 juni 1857 på Holmen-varvet i Köpenhamn, den danska flottans historiska hemvist. Fartyget ritades av skeppsbyggmästaren O.F. Suenson, och dess ångmaskin ritades av den anglo-danske mariningenjören William Wain (1819–1882), medgrundare av det berömda Baumgarten & Burmeister-varvet (senare Burmeister & Wain). Jylland sjösattes den 20 november 1860 och beväpnades och togs i bruk den 15 maj 1862. Hon var den tredje i en klass av fyra fregatter, med systerskepp som Niels Juel, Sjælland och Peder Skram. Till skillnad från sina två föregångare, som byggdes för enbart segel, var hon den första fregatten i den danska flottan som redan från början hade en ångmaskin i kombination med segel: en revolutionerande hybrid för den tiden.
Tekniska specifikationer:
| Caractéristique | Detalj |
| Type | Frégate à vapeur et à voile (screw steam frigate) |
| Classe | Niels Juel |
| Quille posée | 11 juin 1857 |
| Lancement | 20 novembre 1860 |
| Armement | 15 mai 1862 |
| Chantier | Holmen, Copenhague |
| Concepteur | O.F. Suenson |
| Déplacement | 2 456 tonnes |
| Longueur hors tout | 102 m (71 m hors mâture) |
| Maître-bau | 13,5 m |
| Tirant d’eau | 6 m |
| Coque | Bois de chêne, doublée de cuivre |
| Propulsion | Machine à vapeur à 2 cylindres Baumgarten & Burmeister, 1 300 ch, hélice escamotable |
| Vitesse | 11–12 nœuds (vapeur) / 12 nœuds (voile) |
| Autonomie vapeur | 1 500 milles marins |
| Armement (1864) | 44 canons (32 pièces de 30 livres, 8 rayés de 18 livres, 4 rayés de 12 livres) |
| Équipage | 405 à 437 hommes |
Slaget vid Helgoland (9 maj 1864) — Elddop
Det är omöjligt att inte minnas händelsen som för alltid formade legenden om Jylland: slaget vid Helgoland, en del av andra Schleswig-kriget (Anden Slesvigske Krig) där Danmark ställdes mot den österrikisk-preussiska koalitionen. Den 9 maj 1864 drabbade en dansk skvadron på tre fartyg – Jylland, Niels Juel och korvetten Heimdall – samman med en österrikisk-preussisk skvadron på fem fartyg, inklusive två österrikiska fregatter och tre preussiska kanonbåtar. Den danska skvadronen försökte upprätthålla blockaden av de preussiska hamnarna i Nordsjön. Slaget varade i två timmar. Den österrikiska fregatten Schwarzenberg, motståndarlagets flaggskepp, fattade eld och tvingades söka skydd i neutrala vatten utanför Helgoland, vilket tvingade hela den allierade skvadronen att retirera. Jylland led allvarliga skador – 18 bekräftade träffar – men den danska skvadronen höll blockaden. Sjösegern firades i Danmark, trots att kriget förlorades på land, vilket tvingade landet att avstå de tre hertigdömena Slesvig, Holstein och Lauenburg till Preussen och Österrike.
Efter freden 1864, och med den ökande föråldringen av träfregatter jämfört med pansarstålskrov, omvandlades Jylland till ett skolskepp för utbildning av kadetter i den kungliga danska flottan. Det var i denna roll som hon genomförde sina långdistanskryssningar, över Atlanten, Medelhavet, Karibien och Sydamerika.
År 1874 omvandlades Jylland till en kunglig yacht (kongeskib). Den transporterade kung Christian IX av Danmark till Färöarna, Island (där Danmark då firade tusenårsjubileet av sin nordiska bosättning) och så långt bort som Sankt Petersburg i Ryssland för officiella kungliga besök. Under denna period gjorde fartyget ett flertal resor till danska Västindien (Sankt Thomas, Sankt Croix, Sankt Johannes) och besökte Sankt Thomas upp till fem gånger, där familjen Riise hade etablerat sitt berömda apotek. Det gjorde också stopp i Cádiz (Spanien), Venezuela och Nordsjön. Prins Karl av Danmark (den blivande kung Haakon VII av Norge) var bland dess framstående kaptener på dessa resor.
År 1887 avvecklades Jylland. Den omvandlades till en flytande barack 1892 och avregistrerades slutligen 1908. Under första världskriget tjänade den kort som en maritim radiostation. Den såldes för skrot i Hamburg 1908 och köptes i sista minuten av danska patrioter. År 1994, efter tio års restaurering, öppnades Jylland för allmänheten i sitt friluftsmuseum i Ebeltoft. Idag är Jylland officiellt erkänt som det största bevarade träkrigsskeppet i världen och den sista överlevande skruvfregatten i sitt ursprungliga skick. Den är listad bland de viktigaste landmärkena i världens maritima kulturarv.
Site web : www.fregatten-jylland.dk
(1) Fredrik Rouget de Saint-Hermine, Sveriges och Norges generalkonsul i Algeriet från 20 oktober 1860 till 18 oktober 1872. Föregångare till Josef Kuhlman i Alger, blev senare Sveriges och Norges generalkonsul i Helsingfors, Finland. Officer av Hederslegionen, Riddare av Sveriges Polstjärneorden. Gift med Anna Charlotta Löfling, med vilken han hade dottern Anastasia Charlotta Teresia, född den 4 februari 1831 i Stockholm och som dog den 29 april 1916 i samma stad.