Nystrandskarta: gränsmarkering (fastighetsgränser)
Denna karta och dess tillhörande beskrivning utgör det mest kompletta och precisa dokumentet om Rödmossen-godset. Skapat av Jacob Nystrand år 1791 på Johans begäran, är det ett under av noggrannhet. Samme Jacob Nystrand återvände till Rödmossen år 1794 och lämnade en kort dikt i Johans och Margarethas gästbok, vilken presenteras i slutet av den andra delen av denna berättelse om Kuhlmans lantgods. Beskrivningen av godset presenteras i sin helhet i denna artikel, översatt från svenska.
DEL I — ÖPPNINGSPROTOKOLL
År 1791, den 8 augusti, genom utslag av Östergötlands och Västra läns kungliga landshövdings beslut (Utslag), daterat den 7 juni sist, vilket beviljar Norrköpings köpman Johan Kuhlman rätt att till sin besittning lägga fjärdedelen av Rödmossens fria domän (frälsehemman) i Östergötland, Bråbo härad och Kvillinge socken; att från nämnda härads kommun (Allmänning) ta den plats som kallas Kolmården, och att mot arrende till konungen och kronan i åkrar och ängar odla fyra torvmossar, med två små höga tomter på nämnda kommun; Undertecknad lantmätare åtog sig, med biträde av edsvurna vittnen Johan Märtensson i Hult och Nils Olsson i Ingelstad, Risinge socken, att mäta, beskriva och avgränsa detta odlade område från kommunen, enligt de gränser som fastställdes vid kronogodsbesiktningen den 19 augusti förra året [1790] och bekräftades av den höge kunglige landshövdingen. Närvarande vid detta tillfälle var, i enlighet med bestämmelserna i nämnda beslut, i kungens och kronans namn för kommunen, kronofogden Samuel Forsberg; och innehavaren av Rödmossengodset, köpmannen Kuhlman. Ehuru denna operation officiellt tillkännagavs i distriktets kyrkor (Östra Eneby, Kvillinge och Simonstorp) enligt pastorernas intyg på de publicerade kungörelserna, och distriktets ombud ombads, presenterade sig likväl ingen invånare i distriktet som ombud; därför, i kraft av §59 i den kungliga geodesiförordningen från 1783, då lantmätaren inte har något att invända mot, operationen kommer att äga rum i vederbörlig form.
Viktig information på den här sidan:
| Information | Detalj |
| Öppningsdatum | 8 augusti 1791 |
| Myndighet | Kunglig landshövding i Östergötland |
| Beslut om godkännande | Utslag av den 7 juni 1791 |
| Sponsor | Johan Kuhlman, Négociant (Handelsman) i Norrköping |
| Beviljade rättigheter | Odling av 4 torvmossar + 2 höglandsområden i Kolmårdens kommun |
| Kronans representant | Krono Länsmannen Samuel Forsberg |
| Svurna vittnen | Johan Märtensson (à Hult) et Nils Olsson (à Ingelstad, paroisse de Risinge) |
| Rättslig grund | Avsnitt 59 i den kungliga geodesiförordningen från 1783 |
| Inspection préalable | Krono Betjeningens Besigning du 19 août 1790 |
DEL II — BORNAGE (Rågångsbeskrivning)
Beskrivning av de 18 gränsmarkeringarna. Gränsen avgränsar hela omkretsen av det beviljade odlingsområdet. Varje skäl beskrivs med sin position, material och dimensioner.
Obs: 1 el = 0,6 m
Nr I — Storängsskälet (Grande Prairie Terminal)
Reste 59 alnar från det nordöstra hörnet av Rödmossens gårdsäng, ett hörn som också gränsar till Algutsboda gårdsäng; i en bäck som rinner från Carlsmäsens och Rödmossens torvmossar och nedåt mot ån som kallas Gela Bäck. Röset byggdes på en vall söder om en klippa, en halv aln i diameter, 1 aln hög; i vilken en sten, platt på vänster sida och något grov på öster, en halv aln hög, en halv aln bred i mitten, tunn och spetsig upptill, sattes. Ledstenen mot ängen: 33 alnar, och mot nr II: 18,5 alnar från markeringen. — Från denna punkt drogs en rak linje till vägmärke nr IV! och 4 ledstenar placerades på samma raka linje; den första var nr 2.
Nr II — 342 alnar från nr I. En spetsig, triangulär sten, 1½ alnar hög, 23 cm bred och 15 cm tjock i mitten, omgiven av ett stenröse.
Nr III — 342 alnar från den föregående och 561 alnar från nr IV, på norra kanten av en väg som går från Rödmossen till Algutsboda; denna sten är 1 aln hög, ¼ aln bred och 4 tum tjock.
Nr IV — Landsvägsskälet (Highway Terminal)
Landsvägsskälet, beläget vid den södra kanten av vägen mellan Stockholm och Norrköping; röse 2½ alnar i diameter, ½ aln högt; stenen är fyrkantig med en utskjutande spets, 2 alnar hög, 1 aln bred vid basen och 15 tum i mitten, 10 tum tjock; markerar linjen mot nr 3, 2 och 1 med en ledsten i samma riktning; 25 alnar från markeringen; sedan 206 alnar till [nr V].
✦ Viktigt: Gränsmärke nr IV ligger direkt vid kungavägen Stockholm–Norrköping — vilket bevisar att Rödmossen-fastigheten korsades av denna viktiga kommunikationsled.
N° V — Bergskälet (Borne du Rocher)
Bergskälet (Klippmärk), beläget 52 alnar från den punkt där Rödmossenvägen ansluter till huvudvägen, nära en hög klippa i öster; ett röse med 3 alnar i diameter, 1 aln högt, i vilket en platt platta, 1 aln 23 tum hög, 1 aln bred i mitten och 0,6 aln tjock, är insatt; indikerar nr IV. En ledsten i riktning mot nr VI rest på klippan 33 alnar från nr V.
N° VI — Norrängsskälet (Borne de la Prairie Nord)
Norrängsskälet (Norra ängsgränsstenen), på en hög klippa ovanför det nordvästra hörnet av Rödmossens (Norrängs) norra äng; där Torpet Häradssvedens marker börjar; en rund häll på östra sidan och platt på västra sidan, spetsig uppåt, 1½ alnar hög, ¾ bred i mitten; indikerar nr V. Omgiven av ett röse med 2¼ alnar i diameter och ¾ alnar högt.
N° VII — Hagskälet (Borne de la Pâture)
Ett röse kallat Hagskälet restes nära staketet till Norräng på Rödmossens gods, nära en klippa; stenen är platt på norra sidan och rund på södra sidan, ½ aln hög, ¾ aln bred, med en skarp kant upptill; den markerar linjen härifrån till nr VIII, omgiven av ett röse med 2½ aln i diameter och 1 aln högt. Häradssvedens inhägnad från kommunen följer härifrån till [nr VIII].
Nr VIII — Gränssten vid Lilla Mäsen
Gränsmärket vid Lilla Mäsen (Lilla torvmossen), inbyggt i en stenhög söder om en klippa, 33 alnar öster om torvmossen.
Nr IX — Stenguide
En ledsten (ledare): 387 alnar från nr VIII, på en hög klippa, omgiven av ett röse; stenen är triangulär med en utskjutande spets, 1 aln 14 tum hög, 11 tum bred och 4 tum tjock i mitten. Från denna punkt där Häradssvedens marker slutar och där kommunen återupptas, drogs samma raka linje i 415 alnar till [nr X].
N° X — Dalskälet (Borne du Vallon)
Dalskälet (Dalgränssten), rest i en dal nordväst om Carlsmäsen, på plan mark; ett röse med 2 alnar i diameter, 1/4 aln högt, i vilket en platta är insatt, plan på östra sidan och rund och kantig på västra sidan, 1 aln 8 tum hög, 1/4 aln bred i mitten; försedd med ledstenar 25 alnar från markeringen i söder. Från denna punkt, längs Carlsmäsens östra sida, klättrade gränsstenen i en rak linje över en hög klippa i 690 alnar till [nr XI].
N° XI — Carlsmäseskälet (Borne de Carlsmäsen)
Carlsmäseskälet (Carlsmäsens gränsmärke), beläget på en klippa 50 alnar från den västra kanten av nämnda torvmosse; ett röse med 2 alnar i diameter och ¼ aln högt, i vilket en triangulär sten är insatt, platt på västsidan och rundad på östra sidan, ¼ aln hög, ¼ aln bred, ¼ aln tjock, pekande mot nr X. — Från denna plats mättes och markerades gränsen runt ett kärr och en dalgång förbunden med Carlsmäsen…
Nr XIII — Wägskälet (Vägmarkör). Obs: märkligt nog är markör XII inte specificerad.
Wägskälet (vägmarkör), 10 alnar söder om en väg som leder till Rödmossen, placerad i en stenhög; stenen är 6 kvarter hög, 3 kvarter bred, platt och tunn, avsmalnande uppåt, pekande mot nr XIV; röse 3 alnar i diameter, 1 aln hög. — Sedan 187 alnar till [nr XIV].
N° XIV — Källskälet (Borne de la Source)
Källskälet, rest på norra sidan och mycket nära en klippa, och 40 alnar från en källa belägen väster om samma klippa (kallad Jacobs Källa); röset är 2½ alnar i diameter, 1 aln högt, i vilket en fyrkantig sten är satt; ½ kvarts hög, 10 tum bred och ½ aln tjock i mitten; med en ledsten placerad 2 alnar bort; som indikerar en utskjutande punkt; härifrån är den raka linjen genom klipporna 1 169 alnar lång; 2 ledstenar placerades på denna raka linje.
✦ Stor upptäckt: Jacobs Källa är lokaliserad här med precision: den ligger 40 alnar (≈ 23,8 meter) väster om markering nr XIV Källskälet, som i sig ligger norr om en klippa.
Nr XV — Stenguide: 318 alnar från nr XIV, byggd på en hög klippa; en platt platta som smalnar av uppåt, ½ aln hög, ¾ bred i mitten.
Nr XVI — Ledesten: 544 vallar från den föregående, också på en klippa, omgiven av ett röse; triangulär sten med en utskjutande spets, 1 vall 2 tum hög, 7 tum bred och 4 tum tjock i mitten. — Sedan i samma raka linje till [nr XVII].
XVII — Halfsnaneskälet (Borne en demi-lune)
Halfsnaneskälet (Borne en Demi-Lune), maçonnée près d’un rocher, raison pour laquelle le cairn a pris la forme d’un demi-croissant de lune ; 2½ aunes de diamètre, ½ aune de haut ; la pierre indicatrice est triandrique et rugueuse avec des arêtes vives et plate vers le haut ; indique la ligne vers N° XVI ; munie de 2 guide-pierres, l’un vers N° XVII et l’autre vers N° XVIII.—11 aunes depuis la borne.— La dernière ligne de séparation avec la Commune du District fut finalement tracée depuis cet endroit sur 545 aunes jusqu’à [N° XVIII].
N° XVIII — Algutsboda Ängeskäl (Borne des Prairies d’Algutsboda)
Algutsboda Ängeskäl (Algutsboda ängsgräns), rest vid ett stängselhörn väster om Algutsboda äng; röse 2½ alnar i diameter, ¾ alnar högt; triangulär sten, platt på östra sidan och grov på västra sidan, 1½ alnar hög, ¾ alnar bred i mitten och platt mot toppen; markerar linjen till nr XVII.
Fortsättning följer i nästa avsnitt…