Familjen Kuhlman spänner över 400 år av europeisk historia, från Pommern till Algeriet, och passerar genom Livland, Ingermanland och Sverige. År 1844 blev Josef Kuhlman, arvtagare till denna dynasti, en av de första svurna sjöfartsmäklarna, sedan generalkonsul 1873. Denna familjesaga återberättas av en direkt ättling till Johan de Jamawitz.
Quand Heinrich Kuhlman prête serment comme Borgare de Norrköping le 17 novembre 1726, il n’arrive pas totalement en étranger. Il rejoint une ville où son frère aîné, Joachim Adolph Kuhlman, est déjà une figure établie et connue des autorités, inscrite dans les registres à une douzaine de pages au moins et intégrée dans les réseaux commerciaux de la région. L’index du registre de bourgeoisie est éloquent : Joachim Adolph y apparaît à treize reprises1, medan Heinrich inledningsvis bara kommer att ha en ingång. Denna obalans är inte ett tecken på ojämlikhet mellan bröder utan helt enkelt ett tecken på att den ene gick före den andre, att han testade förutsättningarna, byggde relationer och fick de nödvändiga tillstånden. Joachim Adolph var pionjären.
Les deux frères sont nés à Gadebusch, en Mecklembourg. Joachim Adolph voit le jour le 7 août 1687 ; Heinrich, le 5 novembre 1693. Six ans les séparent. Heinrich est le benjamin de la fratrie. Quand l’aîné obtient son premier passeport suédois, le cadet n’a pas encore vingt ans.
1712 — Första svenska passet
Det första dokumentet som bevaras i Joachim Adolphs akt på Riksarkivet är från den 5 april 1712. Det är undertecknat av Carl Gustaf Mörner, fältmarskalk och generalguvernör i Göteborg och Bahus, på uppdrag av Sveriges kung. Det är ett formellt kungligt pass som ger innehavaren rätt att resa fritt ända till Stockholm.
Pass för Hamburgsk Expedition : Jochim Adolf Kullman
« Passeport pour l’Expédition de Hambourg : Jochim Adolf Kuhlman »
Vid tjugofem års ålder var Joachim Adolph redan medlem i Hamburgexpeditionen, en grupp köpmän organiserade kring handeln mellan Hamburg och Sverige. Han befann sig i Göteborg, fick kungligt lejdstillstånd och gav sig av till Stockholm. Året var 1712, mitt i Stora Nordiska kriget. Sverige, under Karl XII, var i krig, sjövägarna övervakades och pass krävdes för alla resor. Joachim Adolph visste hur man navigerade i denna komplexa miljö.
Östersjöområdet: Lübeck, Hamburg, Göteborg
Fem år senare, i december 1717, utfärdade staden Lübeck ett officiellt hälsointyg åt honom. Dokumentet, utfärdat av borgmästaren och den fria kejserliga stadens råd, intygade att Lübeck var fritt från alla smittsamma sjukdomar, ett väsentligt villkor för att få anlöpa en utländsk hamn. Blanketten, tryckt med gotisk skrift, innehöll, med sekreteraren Pelhofz handstil, resenärens namn och den exakta anledningen till hans resa:
Jochim Adolff Kühlmann, fürsichtiger Bürger, welcher seiner Handels Geschäft halber von hinnen nach Hamburg und von dannen nach Gottenburg zu öffte zu reißen, und so dan wieder aufhero nach Lübeck zu retourniren Vorhabens…
« Jochim Adolff Kühlmann, citoyen reconnu, qui, pour ses affaires commerciales, a l’intention de voyager d’ici à Hambourg, puis de là à Gothenburg, et d’en revenir à Lübeck… »
Kretsen är nu väletablerad: Lübeck→Hamburg→Göteborg→Lübeck
Joachim Adolph effectue ce trajet à plusieurs reprises, l’expression zu öffte zu reißen (voyager fréquemment) l’indique sans ambiguïté. C’est est un marchand professionnel, inscrit dans une logique commerciale régulière et documentée. Le sel, les marchandises diverses, les affréteurs, les ports suédois, tout cela forme un système qu’il connaît et pratique depuis au moins 1712.
1718: Ett väletablerat nätverk
År 1718 var ett år av intensiv administrativ aktivitet. Joachim Adolph, baserad i Linköping, en stad nära Norrköping, huvudstad i Östergötland, drev aktivt olika initiativ. I februari 1718 upprättades ett kollektivt intyg i Stockholm av flera köpmän till hans fördel. I augusti 1718 intygade köpmannen Johan Kruge att det kommersiella nätverk som Joachim Adolph var förknippad med, centrerat kring P. Anton von Cölln från Lübeck, hade handlat med svenska hamnar sedan åtminstone 1715, med Kalmar för salt och diverse varor, och förmodligen även med Norrköping.
Den 27 juni 1718 undertecknade Joachim Adolph personligen en petition riktad till Landshövding, landshövdingen i Östergötland.
Ergebenster Diener — Jochim : Adolph : Kuhlman ✝
”Mycket hängiven tjänare — Jochim Adolph Kuhlman” — standardformel för tyska affärsbrev från 1700-talet, följt av hans personliga initialer.
Detta är Joachim Adolphs handskrivna signatur. Han är väl bevandrad i konventionerna för officiell korrespondens; han vet till vem och hur man skriver. Han begär kungligt tillstånd för handel och resor. Det gynnsamma svaret kommer att nå honom den 22 februari 1719.
Vad intygen avslöjar: År 1718 kunde Joachim Adolph mobilisera flera köpmän etablerade i Stockholm för att vittna till hans fördel. Detta nätverk av referenser – Johan Kruge, P. Anton von Cölln från Lübeck, undertecknarna av det kollektiva intyget – var resultatet av sex års aktiv närvaro på de baltiska handelsvägarna. Det var inte en främling som knackade på dörren till de svenska myndigheterna: det var en välkänd, rekommenderad och förväntad man.
Rekommendation från köpmannen Joachim Kruge, 2 augusti 1718
Kollektivt uttalande från Stockholms köpmän, 1718.
Joachim Adolph, Borgare i Norrköping
År 1719 svors Joachim Adolph in som borgare i Norrköping. Stadsbokens register nämner honom tretton gånger, mellan sidorna 240 och 964, en närvaro som sträckte sig över flera decennier och omfattade en mängd olika aktiviteter: handel, skiljedom och vittnesmål. Han var en framstående figur i stadens köpmannasamhälle, känd av magistraten och integrerad i dess kretsar. I samma register nämns även Georg Kuhlman (sidorna 206, 325, 331, 487) och Johan Kuhlman (sidan 325), andra medlemmar av familjen Kuhlman som var närvarande i Norrköping, vars exakta kopplingar till Joachim Adolph och Heinrich ännu inte är fastställda.
Familjen Kuhlman hade just slagit rot i Norrköping.
17 november 1726 — Heinrich avlägger eden
Norrköpings stadsbok, på sidan 919, registrerar edsavläggningen (Ed) som hölls i november 1726 i närvaro av Redmännen, ledamöterna i stadsfullmäktige: Mathias Wetterberg, David Schröder, Peter Morterfon, Henric Kliver, Johan Jeachem, Elias Wetterblad. Sida 920 listar årets nya borgare, under anteckningen anno 1726:
Lorens Wittespen, Johan Zettren, Claes Dahlgren, Anders Jerfson, Henric Kuhlman…
Heinrich Kuhlman, känd på svenska som Henric, blev borgare i Norrköping den 17 november 1726. Han var trettiotre år gammal. Han var yngst i familjen, fjorton år hade hans äldre bror föregått honom på dessa vägar. De två bröderna föddes i samma stad, Gadebusch; de befann sig båda i Norrköping hösten 1726.
Svära in av Heinrich / Heinrich Kuhlman som Borgare i Norrköping, 17 november 1726.
Vad det här fallet avslöjar om familjen
Mellan 1712 och 1726 spårar Joachim Adolphs akt fjorton år av en sammanhängande familjestrategi. En äldre bror ger sig av först, bygger tålmodigt upp ett handelsnätverk i Östersjön, bosätter sig i regionen, får sina papper och ger sig till känna för myndigheterna. Sedan välkomnar han den yngste brodern. Detta är ett klassiskt mönster i handelsfamiljer inom Hansan: den äldste banar väg, den yngre befäster och etablerar verksamheten. Joachim Adolph gjorde förberedelserna. Heinrich kommer att anlända och grunda den släktlinje vars historia vi följer.
Källor: Riksarkivet, akten ”Kuhlman Jochim Adolph” (Göteborgspass, 5 april 1712; Lübecks hälsointyg, 9 december 1717; Stockholms kollektiva attestation, 17 februari 1718; Johan Kruge-attestation, Stockholm, 2 augusti 1718; petition till Landshövdingen, Linköping, 27 juni 1718, svar 22 februari 1719); Norrköpings borgarregister, sidorna 919–920 och register under ”K”.
1 Sidorna 240, 265, 212, 322, 462, 535, 622, 628, 631, 640, 805, 834, 964 i registret över Norrköpings borgarregister.
