Brev nr 2 – Lidén-Kuhlman-korrespondens (1 februari 1773)
Linköping, 18 januari 1773.
Min kära vän,
Brev, faktura, pengar, Lapplandsskor¹, allt kom välbehållet fram. Tack för allt besvär du gjorde. Bli inte förvånad över att jag har varit sen med att skriva. Min hand har inte varit särskilt samarbetsvillig sedan det kalla vädret. Med detta ombytliga väder har jag känt mig ganska sjuk och varit på dåligt humör. Bristen på sällskap har också bidragit till detta. Jag drömmer om mina goda värdar i Norrköping²; men hur skulle en stackars stackare kunna ta sig dit i så kallt väder och på så dåliga vägar³? Nu vågar jag inte ens sticka ut näsan. Åh! Vilket trevligt besök det hade varit för mig att se dig här i Linköping. Varför försvann de goda vägförhållandena så snabbt? Jag har ingenting att erbjuda, för här i staden är den en tillflyktsort för oro; men när vägarna är framkomliga och vädret milt kan en sådan resa knappast skada. Tänk dig att broder Rudberg⁴ skulle följa med dig. Du är hjärtligt välkommen från djupet av våra hjärtan, när det blir möjligt. Men snälla, linda in den lilla damen ordentligt så att hon inte fryser.
På uppdrag av min svåger, distriktsdomare Sparschuch⁶, måste jag beställa ett gott förråd av Pyrmont-vatten⁷ för sommaren. Vattnet jag hämtade dricks nu av herr Duværus, som plågas ömkligt av gikt⁸ ända sedan han övervann den förruttnande febern⁹.
I framtiden, låt mig veta spannmålspriset i Örebro, såväl som på Sankt Pauls mässa i Norrköping. Min käre vän, påminn Grewahn att komma ihåg den 22 februari. Det skulle vara ett mycket otäckt trick om jag skulle få slut på pengar den dagen. Hälsningar till Madame och Mademoiselle; säg dem att jag nu är helt arbetsoförmögen. Jag hoppas dock bli en god man igen.
Hur mår du själv? Tar du din medicin regelbundet? Älska alltid den som lever och dör
Min kära väns mest lojala vän, Lidén
P.S. Låna mig Handelns historia¹⁷ när ett budbärare går. Har assessor Braads böcker¹⁸ kommit tillbaka välbehållna?
Sedan jag skrev dessa rader har jag fått ännu ett kärt brev med posten. Vad glad jag är att mina vänner mår bättre! Åh, om jag bara kunde vara med er! Nåväl, jag ska också få den glädjen, om Gud vill. Herr Alstrin, gruvchefen, var hemma hos mig idag och är på väg till Stockholm; han kommer att stanna till i Norrköping. Jag känner inte Jern personligen, men han har ett mycket gott rykte i staden. Han är den mest väluppfostrade av alla de unga köpmännen. Dessutom är han lyckligt gift och driver en framgångsrik verksamhet. Således finns det ingen risk med honom.
[Mottagen den 19 januari²¹]
Förklarande anmärkningar
¹ Chaussures de Laponie (lappstöflar) — Traditionella samiska stövlar, gjorda av renskinn, med en sula som böjs uppåt för att passa snöskor. Högt uppskattade i Sverige på 1700-talet för sin exceptionella värme, köptes de ofta via mellanhänder i norra städer eller från resande köpmän.
² Norrköping — En stor handels- och protoindustriell stad i sydöstra Sverige (Östergötland), en av de mest dynamiska i kungariket på 1700-talet, med många textilfabriker och aktiv handel. Den var tydligt skild från Linköping, en mer blygsam administrativ och biskopsstad, därav Lidéns känsla av isolering.
³ Conditions de route (åkföre / wægelag) — I Sverige är vintervägarna framkomliga med släde (åkföre(bokstavligen "förhållandena för ridning") var ofta bättre än de fuktiga vägarna på våren eller hösten. En bra åkföre (frusen mark, packad snö) gjorde långa resor snabba och bekväma. Dess plötsliga försvinnande gjorde alla resor svåra eller omöjliga.
⁴ Frère Rudberg (Bror Rudberg) — Bekant titel (bror, "bror") som betecknar en nära vän, troligen en präst eller akademiker i Lidéns nätverk. Användningen av bror för en icke-familjemedlem var vanlig i bildade svenska kretsar på 1700-talet för att beteckna en intim vänskap.
⁵ La petite Madame / Madame (Frun) — Detta är Brita Katarina Classon, Johan Kuhlmans första hustru, dotter till en köpman från Örebro, som han gifte sig med 1772, bara några månader innan detta brev skrevs. Den tillgivna benämningen lilla Frun återspeglar utan tvekan både hennes ungdom och hennes status som nygift brud. Lidéns ömhet mot henne får en särskilt gripande ton mot bakgrund av vad vi vet: Brita Katarina dog samma år som detta brev skrevs. Johan Kuhlman gifte om sig den 7 augusti 1779 med Margareta Sehlberg, dotter till en köpman från Gävle, en stad belägen cirka 200 km norr om Stockholm.
⁶ Lars Sparschurch (1738-1810) — Lidéns svåger (swåger), omnämnd med den förkortade titeln V. Häradsh., troligen motsvarande vicehäradshövding (biträdande häradsdomare), en position han innehade 1773. Han fortsatte senare en karriär som assessor, administratör och statstjänsteman med dömande funktioner vid de svenska kungliga hoven. Han hade gift sig med Anna Brita Älf, Lidéns halvsyster, och var genom detta äktenskap kopplad till familjen Montelius i Linköping, där han dog 1810. Lidén agerar här som mellanhand och ombud för hans angelägenheter.
⁷ Eau de Pyrmont (Pyrmontervatten) — Kolsyrat mineralvatten från kurorten Bad Pyrmont (furstendömet Waldeck, nuvarande norra Tyskland). På 1700-talet var det känt i hela Europa för sina medicinska egenskaper mot matsmältningsbesvär, gikt och nervösa sjukdomar. Det exporterades på flaska och ansågs vara en lyxvara som importerades till Sverige, vilket symboliserade hög social status och en omsorg om hälsan enligt den tidens medicinska kodex.
⁸ Gikt (gikten) — Ledsjukdom orsakad av ett överskott av urinsyra, särskilt utbredd bland de rika klasserna på 1700-talet på grund av en kost rik på kött och alkohol. Dess attacker kunde vara djupt försvagande och varade ibland flera veckor.
⁹ Rutten feber (rötfebern) — En generisk term som användes på 1700-talet för att beteckna olika allvarliga smittsamma febrar: tyfus, tyfusfeber eller svår scharlakansfeber. Ordet röt- (”ruttnande, från förruttnelse”) återspeglar den tidens humorala medicinska teori, som tillskrev dessa febrar till en korruption av de inre humorerna.
1⁰ Spannmålspriser (spanmålspriset) — Avgörande ekonomisk information under 1700-talet. I Sverige varierade priserna på vete, råg och korn kraftigt beroende på region och säsong, vilket direkt påverkade levnadskostnaderna och den kommersiella spekulationen.
¹¹ Örebro — En stad i Närke län, ett viktigt handelscentrum med regelbundna mässor. Priserna i Örebro fungerade ofta som riktmärke för transaktioner i angränsande län. Det är också hemstaden för Brita Katarina Classon, hustru till Johan Kuhlman.
1² Pålsmessan — En traditionell marknad som firades runt den 25 januari (Sankt Paulus omvändelsefest). Dessa säsongsbetonade marknader präglade det ekonomiska livet i svenska städer: skulder reglerades, kontrakt slöts och priser fastställdes för de kommande månaderna.
13 Grewahn — Kommersiell mellanhand från Norrköping, ansvarig för att reglera en betalning för Lidéns räkning. Hans exakta identitet är inte fastställd med säkerhet.
1⁴ 22 februari — Förfallodatum, troligen en växel, vanlig i 1700-talets handel. ”Att strandsättas” innebar att inte kunna fullgöra en betalning, vilket resulterade i allvarlig skada på ens kommersiella rykte.
1⁵ Mademoiselle (Mamsell) — Troligen Mademoiselle Ornberg, guvernant i familjen Kuhlman. I det svenska 1700-talets samhälle betecknade titeln mamsell en ogift kvinna av respektabel ställning, ofta anställd i medelklasshem som guvernant, dams sällskap eller handledare. Hennes omnämnande tillsammans med Frun i de avslutande hälsningsorden tyder på att hon var en fullvärdig del av familjens hemkrets.
1⁶ Perfekt invalid (fullkomlig Stympare) — Stympare betyder bokstavligen en ”förlamad” eller ”stympad” person, men Lidén använder det här självironiskt för att beskriva sin oförmåga att hålla pennan ordentligt på grund av kylan som bedövar hans hand. Denna typ av stilistiskt klagomål var en vanlig epistolär trop på 1700-talet.
1⁷ Handelshistoria (HandelsHistorien) — Verk som ska identifieras exakt; det kan vara Universal Dictionary of Trade av Jacques Savary des Bruslons (översatt och distribuerad i Sverige), eller en avhandling om internationell handel som då var på modet i svenska handels- och intellektuella kretsar.
1⁸ Assessor Braad och Sara Margaretha Kuhlman — Assessor Braad som nämns i efterskriften är Christofer Henric Braad (1728–1781), en berömd svensk sjöman, navigatör och författare. Som officer i Svenska Ostindiska Companiet ledde han flera expeditioner till Kina. Efter sin sista resa bosatte han sig i Norrköping för att skriva sina memoarer, och det var där han träffade Johan Kuhlman, som han blev vän med. Johan presenterade honom sedan för hans yngre syster, Sara Margaretha Kuhlman (född 1752), som han gifte sig med 1772, knappt ett år innan detta brev skrevs. Sara Margaretha var dotter från Johans fars andra äktenskap, och Johan övertog hennes förmynderskap efter deras fars död 1771. Paret hade tre barn, inklusive en son, Christofer Hinrich, som skulle bli kunglig sekreterare. Lidéns fråga – "Har assessor Braads böcker återlämnats säkert?" – avslöjar att Braads verk, troligen hans loggböcker eller reseanteckningar som han sammanställde för sina memoarer, cirkulerade inom detta litterära nätverk. Denna anteckning låter oss bedöma tätheten av de band som förenar huvudpersonerna i denna korrespondens: Kuhlman var samtidigt Lidéns vän, Braads svåger och hans egen systers förmyndare, i ett nätverk som omfattade handel, kultur och familjeliv.
1⁹ Bergmästare Alstrin — Kunglig tjänsteman med ansvar för tillsynen över gruvorna i ett gruvdistrikt (bergslag). Sverige var under 1700-talet en av de ledande europeiska gruvmakterna (järn, koppar), och denna titel motsvarade en inflytelserik och välbetald position.
1⁹²⁰ Jern — Egennamn (järn betyder "järn" på svenska), troligen en köpman med koppling till metallindustrin, vars rykte i Norrköping anses vara gott. Lidén, som inte känner honom personligen, rekommenderar honom indirekt till sin korrespondent baserat på hans image i staden.
²¹ [Mottaget 19 januari] — Arkivanteckning tillagd av mottagaren (eller en senare arkivarie) som anger ankomstdatum. Eftersom brevet är daterat den 18 januari och mottaget dagen därpå, genomfördes postresan mellan Linköping och Norrköping – två grannstäder cirka fyrtio kilometer ifrån varandra i Östergötland – därför på en enda dag, vilket visar den svenska postens effektivitet vid den tiden. Detta understryker däremot också hur vältaliga Lidéns klagomål om de oframkomliga vägarna är: posten kommer fram, men han kan inte röra sig.
Allmän språklig anmärkning — Brevet är skrivet på 1700-talssvenska, kännetecknad av ålderdomlig stavning: w pour v, æ pour ä, ø pour ö, th pour tDenna stavning återspeglar språkets tillstånd före de stora ortografiska reformerna under 1800-talet. Stilen är livlig, familjär och elliptisk, typisk för kultiverad privat korrespondens från den svenska upplysningstiden.
