Brev nr 7 – Lidén-Kuhlman-korrespondens (21 juni 1773)
« Correspondance Lidén-Kuhlman »
Linköping, 23 februari 1773.
Min Egen Wæn,
Främmande hindrade mig att skrifwa med posten i går, och tacka för sista Bref och goda invitation. Jag nyttiar nu tillfället med Hr — jag mins ej Badaren¹ i Norrköping heter, som lofwar aflemna detta i afton. Pro Primo följer nu mitt DEBET, med mycken tack för Crediten².
Nembl. 1. Bancosedel på .. 800. D:o på ........... 500. småsedlar ............. 16. 1316. Mr Ælf³ aflemnat ................. 144. Br. Graver skickar med nästa post 240. d. 1700 kpmt.
Læt mig med några ord weta, att the riktigt framkommit. Jag har ingen ro, så længe jag ær skyldig. Sofwer mycket bættre till natten, sedan jag blifwer af med thesse pengar. The hafwa flere weckor legat færdige, i tanka jag skulle få betala them till Bror Ælf³. Nu ær jag gældfri man. Alla kunna ej skrifwa så.
Bravo, att Fru Westerberg betalar för Griwahn. Hon skall få riktig transport uti min intekning och lagfart.
Jag skickar i dag express efter Documenterne, them min Commissionaire har hos sig. Jag hoppas få them innan jag reser till Norrköping. Nu har jag ändteligen fattat mod. Om Gud will och wæderleken är drægelig, ärnar jag bædda in mig och afresa om måndag. Få se huru det will gå; ty jag är mækta usel på lekamens wægnar. Men huru nådig är icke then alltid gode Guden, som ändå förlänar munter siæl, uti en så plågad kropp! Jag kan ej gå, för ömhet i knæ och fötter, utan ledes af poiken, då jag skall halta omkring i rummet. Thet oroar mig i sanning, att jag skall blifwa mina go'a och ædelmodiga wænner till beswær i Norrköping. Att hafwa en sådan usling, som jag, i huset, kan ej wara roligt. Döm hæraf till min genkærlek och ærkænsla.
Jag hade ärnat tillskrifwa Br. Rudberg i dag, men hinner ej. War god hælsa hierteligen. Bed honom nu fundera ut alt hwad konsten æger kraftigt, att jag må bli hurtig karl, som förr.
Nær jag kommer skola wi tala ytterligare om Engelska arfwet⁴. Jag skref hwad jag borde skrifwa. Knapt skulle Hr Kuhlman blifwa så glad om thet lyckas, som jag.
Min obeskrifweliga wördnad hos then goda Frun⁵. Bed Hænne hafwa tålamod med mig nær jag kommer, och ej för hastigt tröttas wid sin gæst.
Uti grafwen uphörer först then upriktiga wænskap och tillgifwenhet, hwarmed jag lefwer och dör
En Trogen Wæn Lidén.
Skrifwer jag icke ståteligen⁶?
[Ank. d. 23.2.]
Förklarande anmärkningar
¹ Le barbier (Badaren) — Le terme Badaren En badare var under 1700-talet en barberare-kirurg som utförde enklare medicinska ingrepp såsom åderlåtning och sårvård, utöver hår- och skäggtrimning. De fungerade ofta som lokala budbärare i städerna.
² Le « Crédit » (Crediten) et le « Débit » (Debet) Lidén och Kuhlman hade en nära finansiell relation. Kuhlman agerade som Lidéns "personliga bankir". "Kredit" här är en form av kontokredit; Kuhlman täckte Lidéns skulder utan krav på omedelbar betalning. Lidén listar sitt "Debet" för att reglera sina skulder, vilket gav honom stor sinnesro då han avskydde att vara skyldig pengar.
³ Samuel Älf (1727-1799) En framstående gestalt i Linköping, ofta kallad "M. Ælf". Präst och intellektuell. Studerade i Uppsala, blev magister (1752) och lektor i latin (1753). Blev kyrkoherde i Slaka (1771), teologie doktor (1772) och slutligen domprost i Linköping (1781). Hans inblandning i Lidéns affärer visar hans roll som medlare inom det lokala nätverket av lärda och kyrkliga eliter.
⁴ L’héritage anglais (Engelska arfwet) En gåtfull referens till ett juridiskt ärende rörande tillgångar i England. Lidéns kommentar att han "skrev vad han borde" tyder på att han agerade som juridisk rådgivare åt Kuhlman.
⁵ La bonne Madame (den goda Frun) — Il s’agit de Brita Katarina ClassonSyftar på Brita Katarina Classon, Kuhlmans hustru. Lidén uttrycker sin respekt och sin oro för att vara till besvär i hemmet under sitt kommande besök.
⁶ « N’écris-je pas de façon magnifique ? » (Skrifwer jag icke ståteligen?) Sarkastisk humor från Lidéns sida. Hans hand var så deformerad av gikt att han knappt kunde hålla i pennan, och han skämtade ironiskt om att hans nästan oläsliga handstil var "ståtlig" (storslagen/imponerande).ståteligen), alors qu’elle est probablement quasi illisible.