Medevi Brunn

Det var i Medevi Brunn, en liten kurort belägen ungefär hundra kilometer väster om Norrköping, vid Vätterns strand, som professor Johan Henric Lidén (1) och handelsmannen Johan Kuhlman träffades första gången under sommaren 1772. Ur detta möte föddes en lång vänskap och Lidén, sjuk, tillbringade de sista sjutton åren av sitt liv i Kuhlman-huset i Norrköping.

Medevi Brunn i Östergötland är en av de svenska platser där medicinens historia möts av samhällslivet. Den grundades den 25 juli 1678, när läkaren och forskaren Urban Hjärne kom för att undersöka källan på begäran av Gustav Soop, som ville etablera ett kurort i Sverige jämförbart med de han sett utomlands. Analysen bekräftade vattnets lämplighet för en riktig kurort. Ett första kungligt besök dokumenteras så tidigt som i juli 1679, följt av andra 1687 och 1688. I slutet av 1600-talet kom folk inte längre bara för att dricka mineralvattnet, utan för att delta i den svenska societets sommarsammankomster.

På 1700-talet blev Medevi en av de viktigaste sommardestinationerna. Spabehandlingen, som den då uppfattades, kombinerade vatten, luft, promenader och samtal. Människor sökte lindring, men också social interaktion genom promenader, utbyte av nyheter, läsning och möten mellan adel, den rika borgarklassen, prästerskapet och intellektuella kretsar. Denna sociala och intellektuella dimension, långt ifrån sekundär, var en del av den bredare "behandlingen": det var en plats att läka kropp och själ, och att finna föryngring genom att under några veckor fly vardagens begränsningar. Kung Gustaf IV Adolfs spabehandling 1798 illustrerar Medevis rykte i hela kungariket, medan orten med tiden fick ett byggt arv som definierade dess identitet, särskilt med Högbrunnen (1809), som har blivit ett av de utmärkande dragen i dess historiska silhuett.

Det var just under dessa sommarträffar som Johan Henric Lidén och Johan Kuhlman träffades första gången 1772. Under de följande åren sökte de två vännerna lindring tillsammans, den ene för sin kroniska gikt och den andre för sina njurstenar. Det var verkligen i Medevi som deras långa förhållande började. Johan Kuhlman var inte bara en förbipasserande kurgäst. Boende i Norrköping, i spetsen för en blomstrande verksamhet som han ärvt från sin far och utvecklats sedan 1720-talet, förkroppsligade han den företagsamma och respekterade borgarklassen, och framför allt en man vars framgång aldrig distraherade honom från böcker. Han läste, samlade och höll sig à jour med litterära nyheter. Lidén fann i honom en själsfrände och snart en livslång vän.

Senare, under 1800-talet, fulländade Medevi det som gjorde den till en liten värld för sig: musiken intog en viktig plats och från 1870-talet och framåt bidrog orkestern och traditionerna med kollektiva promenader till denna alldeles speciella atmosfär där kuren nästan blev en social koreografi.

Ett brev från Lidén till Johan Kuhlman, skrivet från Aachen den 27 april 1775, ger denna memoar en intim ton. I det anförtror han att Medevi alltid kommer att förbli honom kär, "för de goda möten" han hade där, och han frammanar med känsla födelsen av deras djupa band.

1900-talet påminde oss äntligen om att Medevi inte bara är en kuliss som frysts i tiden, och under andra världskriget fungerade platsen som en tillflyktsort för människor som bodde i regionen. Sedan, i början av 1980-talet, inträffade ytterligare en vändpunkt med nedgången för traditionella former av spa-organisation; frågan om att bevara och föra vidare detta levande arv uppstod, och fann en bestående ram med skapandet av en stiftelse 1996. Således, från 1678 till idag, framstår Medevi Brunn mindre som en enkel källa än som en illustration av "gustavianskt" liv – en plats där hälsa, sociala relationer och individuella öden sammanflätas.

Besök Medevi Brunn, Nordens äldsta fungerande termalkälla. Den är öppen dagligen under spasäsongen och låter dig dricka dess välgörande vatten direkt från källan, ta en guidad tur och upptäcka historien som fortfarande genomsyrar platsen.

(1) Johan Hinric Lidén (7 januari 1741 – 23 april 1793) var en svensk forskare, filosof, bibliograf, humanist och litteraturkritiker. Hans mest kända verk är hans doktorsavhandling om svensk poesihistoria med titeln Historiola litteraria poetarum Svecanorum (1764).

(2) Fridrik Ekmanson, lantmätare och kartograf för Östergötland. Född 1750 och död 1820. Bosatt i Gåvarp Mjölby och senare Ålahorva. Han är ansvarig för ett flertal kartor, bland annat de av Medevi Brunn där Johan Kuhlman och Lidén möttes och återvände mer än en gång.